Mar 10, 2017

Sneda horisonter och att hantera tid

Ni får tycka vad ni vill om sneda horisonter, småklyschiga livsvisdomar och sånt, de här raderna gav mig ändå god fiilis så jag plitade in dem på en vinterbild från bloggen. Min fredagshälsning till er. Ha det gott!



Mar 8, 2017

Vi vet alla vad jag kommer att säga idag den 8:e mars







Det var allt.

Hoppas ni alla haft en givande, inspirerande och god dag med ett minimun antal av gratulationer!

Mar 5, 2017

Vintersallad med maskrot


Jag har fortsatt att försöka använda upp mina burkar med vilda örter innan nya snart (snaaaart!) ploppar upp. Här i veckan lagade jag en vintrig sallad kryddad med torkad maskros. Maskrosen gör gott åt matsmältningen och innehåller också många näringsämnen som kalium, jod (om jorden är frisk) och en hel del järn. Man kan läsa mer om maskrosen under taggen "maskros" här på bloggen.

I min vintersallad använde jag följande ingredienser:

          ca. 1/4 kinakålsalladshuvud
          oliver
          "fetaost" (köpt på REKO)
          en liten näve med cashewnötter
          balsamico
          olivolja
          örtsalt
          1-2 msk torkade nässlor

Kinakål passar perfekt som substitut för isbergssallad tycker jag och känns mer vintrig än vanlig isbergssallad. Om kinakålen är odlad på friland i Finland är den förmodligen ett mer klimatsmart val än isbergssallad som odlats i växthus eller utomlands. Men många växthus drivs idag av förnyelsebar energi, så jag har ingen direkt statistik eller siffror på vilkendera sallad som skulle vara det riktigt optimala valet, men jag har en känning av att kinkål ändå är mer klimatsmart än isbergssallad såhär i februari.

Kuriosa 1: tydligen är kinakålssallad med olika variationer av ost ett återkommande tema i februari. År 2013 var det t.ex. en getostsallad som var det bästa någonsin och även med cheddarost var en höjdare (kolla kommentarerna där som öppnar upp lite om klimatsmartheten).

Kuriosa 2: jag blandar ofta mellan isbergssallad och kinakål på namnet. Kinakålen ser så mycket mer ut som ett isberg än vad isbergssalladen gör, så det blir ofta fel.

Feb 26, 2017

Stort och litet (och bloggarnas dödssynder)

Det finns så mycket att skriva om, både stort och litet, men ack denna ständiga tidsbrist. Jaa-a, jag vet att klagovisor om stress och hälsa är en av bloggarnas dödssynder. Vilka förövrigt är bland annat:


Du skola icke blogga om vad du drömt: inte ens du förstår hur handlingarna i drömmen hänger i ihop, så varför skulle någon annan då göra det. Ingen bryr sig.

Du skola icke blogga om hur det känns att vara förkyld: alla vet hur det känns och ingen bryr sig.

Du skola icke blogga om hur mycket du har att göra: i dagens läge är 99% av oss stressade och har för mycket att göra. Ingen bryr sig.

Du skola icke blogga 1001 bilder av dina barn: 2-3 bilder/dag är maximalt antal för, ärligt talat, ingen bryr sig.

Du skola icke blogga fem gånger på raken under 24h och sedan ha en paus på några veckor för att upprepa samma bloggripuli igen om och om igen.


Vilka andra dödssynder har bloggare?






Nu när vi kommit förbi denna lilla parentes så kan jag tipsa er om följande saker:
  • diskussionskväll kring skolmat: Framtidens skolmat arrangeras onsdag 8.3 kl. 18:30 i Veikars av Kvinnoförbundet i Korsholm i samarbete med Älvbyarna och Slow Food Ostrobothnia. Undertecknade kommer att vara där tillsammans med Österbottens redigaste kock Björn Helsing samt kosthållschef Marcus Åkerblom med flera.

  • en intressant artikel om att downshifta och leva enkelt, eeh, utan el och rinnande vatten. Förvisso ganska extremt jämfört med normen, men skönt med folk som vågar och orkar leva utanför boxen. Vet inte om jag själv skulle längta efter eller klara av ett liv som Mathias och Tova har, men någonting åt det hållet. Självförsörjning är det nya svarta! (I alla fall i mina kretsar)

  • stick- och fotocafé som Replot museiförening tänker dra igång från och med följande veckas torsdag 2.3 kl. 18-20. Det handlar om fri samvaro och avslappnad stämning. Att träffas och handarbeta tillsammans och samtidigt ta en titt på gamla fotografier, kanske lite gamla mönster och så vidare. Vi ser hur det utvecklas!


Ha det gott!





Feb 15, 2017

Jordärtskockssoppa recept med nässla


Jordärtskockssoppa med torkade nässlor och surdegsbröd.

Jag insåg nyligen att mitt förråd av vilda örter stått oanvänt en ganska lång tid. När jag flyttade till hit till mitt lilla hus i slutet av sommaren förvarade jag tillfälligt alla burkarna i bananlådor tills jag några månader senare hittade en passlig byråhyllagrej att lägga alla burkar i. Nöjt radade jag upp dem på rad i den nya byråhyllan och placerade omsorgsfullt de vackraste burkarna längst fram. Efter det har jag varit lite ovillig att röra om min fina samling.

Vilket ju är obotligt dumt. Jag har ju plockat örterna för att äta och krydda med dem, inte för att förvarad dem i nätta burkar. Vissa hamstertendenser har jag tydligen...

Nåväl, jag drog fram favoritburken: torkade nässlor i finfördelat format. Nu har jag den att stå framme i köket så att jag faktiskt ska använda den. Senast kryddade jag en underbart jordärtskockssoppa med nässlor. Otroligt gott!

Nässla passar utmärkt med jordärtskocka. Soppan är bäst andra dagen när den fått stå och gottat sig lite. Jag använde mig av följande ingredienser:


Jordärtskockssoppa, 4 pers - ingredienser 

6 st medelstora potatisar
400-500 g jordärtskocka
2 lökar (gula, men borde vara sharlottenlök)
1,5 liter hönsbuljong
2 dl matlagningsgrädde
salt och peppar
bacon
nässla

Så här gjorde jag: 

1. Lägg potatisen och jordärtskockan i en ångkokande kastrull med potatisen underst och jordärtkockan ovanpå potatisen. När jordärtskockans skal börjat spricka upp lite grann och lossnar lätt efter cirka 20 minuters kokning så plockar man ur jordärtskockan och fortsätter koka potatisen tills mjuk. Skala jordärtskockan genom att dra av skalet med bara händerna (om ej för varm).

2. Hacka löken och bryn i tjockbottnad kastrull i smör tills genomskinlig.

3. Häll 1 liter vatten i kastrullen med lök och tillsätt hönsbuljong. Låt vattnet koka upp.

4. Lägg i potatisen och jordärtskockan i vattnet och tillsätt grädde och kryddor.

5. Mixa med stavmixer tills slät.

6. Servera med stekt bacon och någon/några matskedar torkad nässla ovanpå portionen som du sedan rör ner i soppan.

Låt gärna soppan stå en halv dag eller helst en hel dag, så smakerna hinner utvecklas. Jag tyckte soppan var godast under andra och tredje serveringen. Med nässelflingorna i påminde det rätt så mycket om spenatsoppa på nåt vis. Jag åt soppan med surdegsbröd. Så gott!

Feb 14, 2017

Nya vänner i vuxen ålder och drömkartor

En drömkarta, vision board eller mood board, kalla det vad du vill.
Tacka vet jag föreningslivet. Och att jag är kvinna. För tydligen är det lättare att som kvinna än som man att få nya vänner i vuxen ålder. Vuxen ålder är typ efter att man blivit klar med studierna. För närmare källhänvisning så får ni klicka er vidare till Peppe som i nåt skede någongång bloggade om detta. Inte så exakta hänvisningar, jag vet, men elämä on laiffi* som Matti Nykänen brukar sägar.

Hela söndagseftermiddagen och -kvällen spenderade jag hos en nyfunnen vän tillsammans med en annan relativt nyfunnen vän och en hel del helt nya bekantskaper. Vi samlades i ett litet hus i en liten by i Korsholm, med mysig belysning, många små skålar med mat och yllesockor på samtligas fötter. Den nyfunna vännen, Nora, hade bjudit in oss för att göra drömkartor. "Drömkartor?!?" you say? 

Drömkartor är visioner över vad man vill se att blir en del av ens liv. Jag har flera gånger skrivit ner listor med visioner och mål, formulerat mig noggrant, men aldrig gjort en med bilder. Det kallas även mood boards och vision boards. Jag tror att bilder kan ha en starkt effekt för visualiserandet - i alla fall för en person som mig som har bildminne.

I min drömkarta figurerar förstås odling och en egen trädgård, men även tid med vänner och nätverk, trädgårdsfester och festivaler, nässlor och natur, yoga och kärlek. I bilden ovan syns det mesta av detta.

Det var en supermysig kväll. Först åt vi lite mat i knytkalasanda och skålade in kvällen i lite vin och flädersaft. Pratade om alldagliga saker och hur vi kände varandra, bläddrade i tidningar, pratade lite mer och ibland mindre och ibland satt vi alla tysta och koncentrerade och funderade kring innehållet i våra drömkartor. Det var hur naturligt och avslappnat som helst att hela gänget på tio personer kunde sitta i tyst koncentration.

Till saken hör att jag träffat Nora via ett av Slow Food Ostrobothnias evenemang och den andra relativt nyfunnan vännen, Lin, via museiföreningen i vår by. Kanske vi skulle ha korsat vägar på andra vis också i nåt skede, men jag är ändå tacksam för de knytpunkter och nätverk som föreningslivet erbjuder. Det här var nu de nyaste kopplingarna, men det finns så många andra fina folk har jag förstås också fått via Slow Food, REKO, museiföreningen, bloggen och så vidare.

Jag har även ett kärngäng av tjejer från skoltiden och just nu är jag så glad och upprymd över att vi kommer att träffas i olika etapper under kommande helger! De är mina klippor i livet och de som känner mig allra bäst. Fast nu känner jag direkt att jag lämnar bort alla de vännerna som också är mina rötter, paraplyn, serpentiner, vilsamma öar och whatnot för mig, för som Lindas Lantliga skrev idag så finns det många olika sorters vänskap och de är alla väldigt viktiga på sitt egna sätt.

Jag är förundrad och tacksam varje gång jag connectar och knyter kontaker med människor som känns genuina och intressanta. Och som verkar hysa samma känsla för mig. Elämä on laiffi!*


*livet är life ungefär

Feb 10, 2017

Hur man torkar sprängticka (chaga)

Torkad sprängticka (chaga) i mindre bitar
När man har skördat en sprängticka (chaga) är det viktigt att man snabbt torkar den för förvaring för att den inte ska börja mögla. Snabbt betyder inom en vecka eller så, inte timmar eller minuter.


1. DELA I MINDRE BITAR

Skär eller hacka upp sprängtickan i mindre bitar, ca. 1-2 cm i diameter. Använd t.ex. stor redig kniv eller liten såg. Sprängtickan är rätt så mjuk - förutom vissa hårdare partier på ytan - så det går helt okej. Sätt gärna en handduk under. Man kan också försöka operera med hammare och sprängtickan inlindad i en handduk. Jag föredrar ändå att använda kniv, för då har man bäst kontroll över bitarnas storlek. Förvarar man en stor odelad bit finns det risk att fukten i sprängtickan såsmåningom ger upphov till vitt, tunnt mögel.

Det går också att göra pulver innan du torkar sprängtickan. Jag brukar dock inte göra det, eftersom jag tycker det är mest praktiskt med bitar, Man använder biten, lägger den att torka på ett hushållspapper och använder den på nytt nästa gång. Pulver tycker jag är lite svårt att mellanförvara.

Mitt bästa tips för att göra pulver är ändå att köpa en sådandär modern kaffekvarn som hipsters använder för att mala sina colombianska rättvisemärkta och ekologiska hela mörkrostade kaffebönor med. Dessa små kvarnar brukar vara rätt så effektiva! Kanske de till och med klarar av torkad sprängticka?


2. TORKA

Man kan bra använda en torkmaskin som man använder till svampar eller bär och torka på svag värme, ca. 45-50 grader. Högre temperaturer har en tendens att förstöra eller åtminstone drastiskt minska på näringsvärdet (gäller inte alla näringsämnen).

Det går också bra att använda vanlig ugn på max 50 grader och en sked eller dylikt i ungsluckan för att släppa ut fukt genom springan. Det här är ju inte ett speciellt energieffektivt alternativ, eftersom sprängtickan ska torka minst ca. 3-5 timmar, ibland mer beroende på luftfuktighet och storleken på bitarna. Torka tills bitarna känns lätta och är torra helt igenom.

På en ungsplåt i rumsvärme är det också möjligt att torka sprängtickan. Solljus är vanligtvis alldeles för stark och obarmhärtig för att torka både växter och sprängticka i, men den är förstås effektiv och gratis. Vill man vara extra försiktig med att bibhålla näringsämnen och vara säkert på att torkningen blir jämn så torkar man bitarna i icke-direkt solljus. Det är ändå värt att minnas att man ska försöka förkorta torkningstiden för att minimera risken för mögel.

Somliga använder även bastun eller snarare eftervärmen som annars går till spillo. Minns bara att bastun kan vara en fuktig plats, så se till att bitarna inte drar i sig mer än de avger.

Sprängtickan är torr när bitarna är hårda, rätt så kompakta och lätta. Färgen är ungefär den samma som när man skördade.


3. FÖRVARING

Vad ska man sedan göra med bitarna av torkad sprängticka? Jo, man sätter de på glasburk och förvarar på en mörk plats, eller i alla fall inte i direkt solljus.

Det finns en del som förvarar sina sprängtickor hela, men att dela den i mindre bitar är också en praktisk fråga. När sprängtickan ännu är färsk så är den rätt så mjuk och porös - speciellt innanmätet - men när man torkar den blir den riktigt hård. Har man ett stort stenhårt block av sprängticka är det ju svårare att få loss mindre passliga bitar.


Kom ihåg att man alltid behöver markägarens lov för att ta en sprängticka. 

Feb 8, 2017

Lunchtips: vegebiffar av rotsaker


Jag förberedde veckas luncher en söndag här nyligen. Kylen och skafferiet var fyllt med rotsaker (köpta på REKO) och jag tänkte att jag måste nog börja göra någonting av dem nu. Vissa rotstumpar började se så ledsna och skruttiga ut, så det var bara att kavla upp ärmarna och börja skala. Så jag gjorde vegebiffar med vilda örter.

Nyckeln till en bra vegebiff är nog kryddningen tror jag. Förutom rotsakerna och vanligt stuff så lade jag i torkad nässla och rölleka. Ännu MER kryddor kunde jag gärna ha satt i för jag älskar kryddstarkt och jag tror att jag ska experimentera med lite thaibladningar och annat nästa gång. För dessa blev riktigt okej och man kände faktiskt smaken av rotsakerna, speciellt rödbetan, men biffarna var inte speciellt spännande. Nässlan går dock superbra ihop med rotsakssmakerna!

Följande ingredienser använde jag:

5 små till medelstora potatisar
2 små morötter
1/2 medelstor kålrot
3 små till medelstora rödbetor
1 liten rotselleri
1/2 liten palsternacka
2 ägg
2 msk potatismjöl
1 dl vatten
1 dl ströbröd
1+ tsk salt
vitpeppar (borde kanske vara svartpeppar, men man tar vad man har)
2 msk torkad nässla (rågade mått)
1 msk torkade röllekablad (lite som timjan)

Så här gjorde jag: kokade rotsakerna tills mjuka men lite spänst kvar (okej, en del blev lite mosigare än andra rotsaker). Mosa ihop och blanda i resten av ingredienserna. Det är också möjligt att riva rotsakerna på ett rivjärn och sen blanda ihop alla ingredienser, men jag var för lat för att stå och riva. Stek och servera med lite torkad nässla ovanpå eller gräddfilsdipp med nässla eller gräslök (eller purjo som jag hade).

Något vidbrända vegebiffar på grund av min övertro på att kunna multitask.

Rotsaker är ju i säsong nu, eller tja, det är det som finns att tillgå nu om man kikar i förråden. Det är alltså klimatsmart att äta rotsaker på vintern eftersom de inte kräver desto mer resurser och ska förvaras svalt och mörkt för bästa hållbarthet. Och herremintiiid, i Finland är det väl inget annat än svalt och mörkt från november till slutet av januari.

Feb 6, 2017

Kan man plocka sprängticka (chaga) från en död eller fallen trädstam?

En läsarfråga som dyker upp ibland är om man kan ta sprängticka (chaga) från ett dött träd.

Lagstiftningen som gäller (i Finland och högst troligen samma i Sverige) är man inte får ta någonting från ett träd - varken sav, näver, löv eller sprängticka - utan markägarens lov. Det betyder alltså att inte ens fast sprängticka ligger på ett dött och fallet träd har man lov att ta den utan markägarens lov. Träd är ganska knepiga på det sättet.

Näringsmässigt så finns det lite olika åsikter om man kan ta sprängticka från ett fallet träd eller inte. Jag måste säga att det beror på. Om björken ser relativt fräsch ut och inte legast där så länge - till exempel om det fallit i en storm nyligen - och inte ser mossig och rutten ut så kan man kontrollera sprängtickan att den ser okej ut och inte har några mjuka, mögliga och ruttna delar. Om sprängtickan ser bra ut och doftar friskt så skulle jag nog säga att det är okej att skörda (med lov).

Energimässigt så kan man ju begrunda en aspekt som har att göra med skogens, trädens och naturens energi. Ett fallet träd har ju inte längre samma livskraft och energi som ett levande träd och man kan ju tänka sig att sprängtickan (chagan) även kan påverkas av detta. Men det låter jag var och en själv ta ställning till, hur noga man räknar med den aspekten.

Sprängticka eller chaga på ett levande träd

Feb 5, 2017

Reflektioner från en omställning


Huhhu, kraften i att vara med liksinnade. Underskatta aldrig den kraften. Efter en dryg månad av övertid och en dränerande upphängningsvecka var jag, som man säger på finska rättiväsynyt (typ dödstrött, men jag diggar hur beskrivande och poetiskt finskan kan vara). Jag hade iiiiingen lust att åka iväg tvärs över till andra sidan av kommunen och dessutom offra en välbehövlig sovmorgon för att gå på helgkurs. Men såklart åkte jag iväg. Såklart, för jag visste ju att den skulle ge mer än den tar.

Kursen jag gått på är en grundkurs i omställning till ett hållbarare liv och framtid. Det handlar om att ge konkreta verktyg och tankemönster (haha när jag formulerar det sådär så låter ju som en sekt! Men jag lovar, det är det inte!) för att skapa goda rutiner, verksamheter och sammanhang.

Det finns tusen och en saker jag kunde skriva om kursen och dess innehåll, inspiration och lärdomar, men jag tror att jag bara borde smälta intrycken just nu. För det var mycket - både yttre och inre omställning - som vi gick igenom.

Jag kan ändå inte riktigt hålla mig från att dela med mig av några reflektioner av fiilis så här direkt efter kursavslut. 

På lördagskvällen när jag kom hem var jag full med inspiration och hopp. Jag var glad över alla idéer och kontakter som fötts och jag såg ivrigt fram emot söndagens kursdel. Jag lagade mat, badade bastu och gick och lägga mig någorlunda i tid. Väl tillbaka på kursen under morgonkvisten idag kände jag snabbt mig lugn och stabil i gemenskapen.

Men någonstans under halva dagen idag tror jag att den ofantliga tröttheten ändå kom i kapp mig och min vision fördunklade av frustrationer jag känner över min bubbla i världen och min egen utveckling. Eller snarare över bubblans begränsning och min egen långsamma utveckling. I slutet av kursen verkade de flesta andra vara ingjutna hopp och tacksamhet, medan jag kände en stor oro inför att det igen en gång bara blir prat och vackra ord. När vi sedan stiger tillbaka in i den "riktiga världen" så rinner alla stora planer ut i sanden och gemenskapen existerar mest bara som ett vackert minne som flagnar bit för bit bort i en bortglömd oaktiv grupp på Facebook.

Många försökte trösta mig att det inte kommer att blir så och med att det nog faktiskt hänt en del goda förändringar redan, och det tror jag ju nog egentligen på. Men just nu känner jag det inte. Jag tycker jag har sett det hända förut i liknande sammanhang - inte lika djupa, intensiva och givande sammanhang, men ändå tillräckligt lika för att jag ska tvivla lite grann på det som alla andra var så glada över. Jag vet också vad trötthet (och hunger) gör åt sinnet. Det gör att jag ser svart trots att jag vet att världen är i färg. Jag speglade mina egna misslyckanden och frustrationer om världens stillastående läge, i de förhoppningar som fötts. Frustrationen (och ilskan över världens status quo) kanaliserades i olycklighet (...eftersom flickor skolas av samhället att hellre visa sårbarhet än ilska, suck).

Så nog tror jag att världen kommer att förändras och att jag är en del av den förändringen till ett bättre håll - från mitt perspektiv. Jag ska bara låta saker ta sin egen tid och ha tålamod just nu. Som min kloka vän sade i slutet av dagen, nu måste vi bara vänta på våren och se vad som händer med de frön som vi sått under den här helgen.



Jan 26, 2017

Saker jag gjort

Vi kör ett klassiskt bloggtrick och räknar upp saker jag tagit mig för i veckan, för att fylla ut tomrummet mellan mina rediga tankar, som verkar blir allt färre och färre ju närmare (jobb)vernissagen kommer. Vi vet ju också alla att livet är vackrare (och redigare) i punktform, så varsågoda, i veckan har jag:


  • försökt lösa ut Natural High Healing Festivalens 4-dagars biljetter som jag vann strax före jul. Det visade sig att R-kiosken inte alls hittar mina biljetter för att, eheeemmm, jag hade inte fattat vad "du finns på gästlistan" betyder. Nå, det betyder att jag ska plocka upp mina biljetter där på plats och ställe på festivalområdet när jag kommer dit. Wooohooooo! Jag ser så fram emot denna festival!

  • yogat på morgonen. Bara 10 minuter men jag var ändå förvånad över att det blev av, hälsar zombiekaffemonstret från morgonkvisten.

  • yogat på kvällen. Förvisso inte alla kvällar som jag hade entusiastiskt planerat ännu i bilen på vägen hem och innan jag säckat ihop mätt och nöjd under en filt, men ändå.

  • haft en Snapchat streak med min lillasyster i 14 dagar i sträck nu. Wow!

  • skrivit ner och hängt upp mål och tankar kring 2017. Jag lägger upp listorna, orden eller visionboards eller vad man nu vill kalla dem innanför på garderobsdörren, så att jag ser dem dagligen, men inte hela tiden.

  • "räddat" en till måltid via ResQ och fick så mycket mat att det räckte till en liten lunch också (kokade dock mer ris).

  • handlat på REKO för rätt så dyra pengar, men fina grejer. Nu behöver jag i och för sig inte handla mat på några veckor igen. Färre men större köp?

  • imorgon ska jag gå på revy med killen jag är stödvän till. Jag är ingen stor vän av revyer, men loaklproducerat som det är så är jag ju såld.

  • gjort en ny header till bloggen! Jag är ju givetvis inget proffs när det kommer till grafisk design, men jag blev faktiskt riktigt nöjd. Vad tycker ni? Äääärligt talat alltså. 

Vad har ni gjort i veckan?

Jan 23, 2017

Miljövänlig tandborste - en recension av Monte-Biancos tandborste


Bra miljövänliga hygienprodukter är både viktiga och sällsynta. De är viktiga för att hygienprodukter kommer i kontakt med vår hud, våra slemhinnor och delvis får vi i oss en del av produkterna. Så för mig är det viktigt att produkterna är skonsamma mot både kropp och miljö.

Jag har testat på en tandborste som säljs som ett miljövänligare alternativ till den vanliga platstandborsten. Grejen med Monte-Biancos tandborste är att man endast byter ut huvudet, alltså själva bortsdelen, istället för skaft och allting när det är dags att byta tandborste. Man klickar bara loss borsten från skaftet och ersätter det med ett nytt borsthuvud.

Det här minskar alltså på mängden avfall och behovet av nyproduktion. Dessutom är hela tandborsten - skaft och borste - gjort av nedbrytbart plats som bryts ner i jorden efter 5 år eller så. Borstens hår är inte plast utan av svinhår. Alltså, det smakar inte svin och jag märker inte någon skillnad eller strävhet. Tandborsten har alltså många fördelar angående produktionssättet och materialet. Den finns att köpa i eko- och hälsokostaffärer, t.ex. i Ekosoppi i Vasa.

Användningen då? Funkar bra, precis som en vanlig tandborste. Ganska mjuk, vilket jag gillar, så är skonsam mot tandköttet. Det finns bara en stor nackdel, som gör att jag inte gillar borsten: huvudet som är fastklickat i skaftet blir ganska snabbt löst och glappt och börjar dingla lite hit och dit tills det lossar titt som tätt. Så står man där med ett skaft i handen och en borste dinglande runt i munnen.

Kanske jag bara borde ta det som ett tecken att det nu är dags att byta tandborsthuvud? Borsthuvudet brukar nämligen blir lösare och lösare efter ca. två-tre månader, och det sägs ju att man ska byta tandborste rätt så ofta.

Summasummarium:

+ miljö- och hälsovänlig: gjord av nedbrytbar plast vilket också högst troligen betyder att de små delar av plast som man får i sig är skonsammare än vanligt plast

+ miljövänlig: man byter ut endast borstdelen, inte hela skaftet vilket medför att mindre material går åt vid byte av tandborste(-huvud)

+ prisnivån är okej: kring 4-5 € för borsten + skaft och sedan extra borsthuvud (3 st) för ungefär samma peng

+ - mjuk, vilket kan vara ett plus för vissa (mig) och ett minus för andra

- borsthuvudet blir löst alldeles för snabbt!


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...