Nov 30, 2016

Återanvända presenter

Lördagsmorgon. Eller "morgon".
En av de trevligaste presenterna jag vet är presenter som dessa! Som inflyttningspresent fick jag av min kompis den svenska tidningen Camino som handlar om hållbart leverne och enligt dem själva om "berättelser med kraft att förändra". Det bästa med denna bunt med tidningar var att de redan var utlästa av min kompis, som nu gav dem vidare till mig. Suvärent skulle jag vilja påstå!

En tidning slits väldigt lite under en eller två läsningar och ofta - men förvisso inte alltid - blir de sen bara och hänga i nån bokhylla, under ett soffbord eller i en skrubb, sällan lästa på nytt. Även om de skulle vara lite slitna så bryr jag mig inte. Inte det minsta.

Ta det här som ett tips så här i julklappstider! Alltså inte nödvändigtvis som ett julklappstips till mig, utan till någon när och kär eller dylik som ännu går utan gåva inför jul.

Nov 24, 2016

Rätt sorts shopping

Imorgon är det Black Friday. Ett koncept som kommit från USA och som markerar öppningen av julhandeln. Det går i princip ut på rea, mera "rea" och (hutlös) konsumtion. Det ska ju ändå handlas julklappar så man kan väl lika bra passa på när priserna är låga, eller hur. Eller?

Imorgon är det också Köp-inget-dagen. Dagen handlar om att inte köpa, shoppa och handla nåt under 24h för att synliggöra och granska vår dagliga konsumtion. Ett sätt att tygla våra köpimpulser. Nåt som reor definitivt inte uppviglar till.

Snart är det alltså jul. Ett sätt att spendera julklappspengarna är att stöda lokala småföretagare och hantverkare. En euro hos en småföretagare är mycket mer värt än hos en global företagsjätte. Den lokala ekonomin stimuleras (ääh, vad jag ogillar uttrycket att stimulera ekonomin!) och köpen gör en större skillnad och gör goda ringar på vattnet i din närmiljö.

Mina personliga favoriter och tips på lokala företagare för julklappsuppköp är t.ex. Gros bokhandel, ekobutiken Ekosoppi, Loftet, New & Old by Maena, Little Room, Vasa naturkost, Vallnika, affischer från Villfarelser, julkalender från Ponks, Malin's foodie Living, presentkort till lokala äterier såsom Sweet Vaasa, Aroma Bageri eller Ylikiva. Eller mer aktivitetsinriktade presenter såsom teaterbiljetter, yogalektioner, massagsessioner och så vidare.

Ge mig era bästa tips!

Jag blir så fruktansvärt trött på att vi ska konsumera, konsumera och konsumera och ärligt talat lite äcklad av Black Friday-reklamerna. Hur tänker du när du handlar? Jag viftar faktiskt ivrigt med pekpinnar hit och dit när det kommer till shopping, för det är en så jäkla konkret sak som man själv kan påverka. Det är så enkelt som att själv välja vart pengarna går. Så jävla enkelt. Eller att ta beslutet att göra medvetna val är enkelt. Att sen klura ut vilka produkter som är "rätt" är förstås inte lika lätt. Ska man köpa en ekoprodukt eller en lokaltproducerad? Innehåller produkten palmolja eller tillsatsämnen som är skadliga för miljön? Jag säger övning, övning, övning, så blir det nog bättre.

Nov 23, 2016

Att måra åpå

Smycke från Wanderlustique
Från fashionsatir till novemberångest. Där har ni mig nu. Under veckan som gick var klockan allt jämt för lite, När jag ville gå hem från jobbet var klockan bara lite över två istället för fyra eller fem (kopplet lossas beroende på när jag behagat dyka upp på morgonkvisten). När jag blev trött och hängig om kvällarna var klockan alltid några timmar för tidigt för att det skulle vara smart att gå och lägga sig. När jag ska upp om morgnarna är klockan alltjämt för lite, kroppen för tung och sinnet för blanko. För lite soljus, för många möte, människor och föreläsningar, för lite tid.

Jaaja, sprittande spännande läsning, eller hur?

Samtidigt känns det som om tiden rinner likt sand genom mina fingrar. Som om jag igen är där. På den där platsen när allt bara mårar åpå*. Jag hade två älskade vänner på besök som bodde hos mig nästan hela helgen och som gjorde att jag slutade rynka pannan och hetsäta pepparkakor när jag funderar över livets innehåll. Helgen kändes lång. Men ändå var den för kort.

Vad ska jag göra för att tiden ska kännas långsammare? Leva långsammare? Javisst, det låter bra. Okej, var ska jag börja, nej, fortsätta? Jag tror på att yoga och meditation skulle göra gott just nu.

Världen lockar i tider som dessa. För när jag reste i Asien kändes livet fladdrandes i mitt hjärta och solsken på min hud. Tiden kändes lång eller tillräcklig. Tänk om man tänkte om. Men det är väl inte läge för det. Det är väl bara november.


*när man mårar åpå fortsätter man alltså göra det som man alltid har gjort, i sakta mak, oförtrutet, sådär som årstiderna gör, och noroviruset och tidningen Kuriren. Japp, jag var och kollade på Pleppo två - vi mårar åpå i helgen! Suveränt! Definitionen är alltså lånad därifrån.

Nov 18, 2016

Hitta katten - del 34


Dagens inlägg är sponsorerat av Katt&Katt samt accessoarer från Satsuma&Friends.

OOTD* - eller dagen outfit för er som är mindre svängda med fäshööntermer - består av en över armen stiligt draperad sandfärgad och vitfläckig Katt i ekologiskt gosmaterial från lyxiga Katt&Katt. Åååh vad jag älskar deras kollektion! Ljudeffekter och klösmärken samt betjäntstatus ingår i denna kreativa innovation! 

Katt är snitsigt matchad med arkeologiskt fyndade second-hand kragskjorta och en fräck t-shirt samt jeans med utsvängda byxbuntar. Allt snyggt och fläckvis dekorerat med mikroaccessoarer från kollektionen Päls från Katt&Katt. Säsongsenliga accessorer som satsumas är också helt rätt just nu! Ta det som ett tips.

Ett annat tips är att försöka bonga den andra elefjan... eh, jag menar katten i rummet. 


*fasiken, jag måste faktiskt googla termen för att få rätt alla bokstäver, ssschhhh...

Nov 12, 2016

Det sista

Vid det här laget har de flesta fått nog Trump-prat så att det kommer ut genom öronen. Jag tänker ändå kort skriva vad jag tänker. Det sista jag skriver om Trump nu. I plomise...

Domedagsprofetiorna var nära till hands under hela morgonen och förmiddagen efter att jag fått nyheten om USA:s följande president. Situationen kändes absurd och lite skrämmande. 

Vid lunchtid började jag tänka om och fundera på om det kanske inte ändå var en bra sak att Hillary förlorade och Trump vann. 

Jag tänker alltså såhär. Världen är inte frisk. Vi lever på ett ohållbart sätt som äter upp oss inifrån som människor. I samma veva förstör vi vår miljö och levnadsförutsättningar. Ta till exempel alla stressrelaterade sjukdomar eller kemikaliemängden i både kroppen, miljön och maten. 

I mina ögon fjärmar vi oss allt mer och mer från vår intuition, från matens ursprung och vår kompromisslösa koppling till naturen (vi är och förblir en DEL av världen, ensamma är vi ingenting). I alla fall ligger det till såhär inom vårt nuvarande samhällssystem och i denna ekonomi som kräver ständig tillväxt och obalans i resursernas fördelning. 

Med Hillary skulle förmodligen status quo fortsätta. Små skiftningar skulle ske, men ingen egentlig förändring. Ett glastak skulle ha spruckit, men vad tjänar det till om huset håller på och brinner upp. Avtal skulle ha skrivit om klimatlöften och förnybar energi, hälsoplaner och "räddningsaktioner" i Mellanöstern. Men vad skulle det tjäna till om vi inte på riktigt förändrar vår konsumtion. Vår konsumtion av resurser, tid och liv. På riktigt förändrar, förnyar och tänker om hur vi vill att vårt liv här på jorden ska se ut. Inga solpaneler i världen kan ersätta en sådan självrannsakan och holistisk insikt.

Med Trump kommer allt förmodligen att gå åt helvete lite snabbare. Kanske det ger oss tid att svänga skeppet innan allt för många liv måste gå till spillo när miljökatastroferna, rasismen, misogynin, mobbningen, matfusket och girigheten börjar skörda flera liv. Trump kanske kommer att få fler att - i brist på bättre ordval - "vakna upp" snabbare i och med att han som han är. 

Kanske fler kommer att känna hur absurt det är att världen är så obalanserad, ojämnlik och orättvis när de ser hur Trump bygger murar, utvisar människor, bygger oljeledningar över heliga marker och prioriterar ekonomiska intressen över allt annat, Det kommer förmodligen att svida först, riktigt ordentligt till och med. Inte bara psykiskt utan kanske även fysiskt när gränserna börjar komma emot för hur mycket vi kan töja på vår stresstålighet, mängden skadliga kemikalier och antalet kroppar förlorade i krig och konflikter.

Det är redan så många som vänder sig bort från kommersialismen, konsumismen och traditionella sätt att se på människans roll som pyramidens topp. Kanske Trump kan vara droppen som får bägaren att rinna över? Kanske han behövs för att vi faktiskt ska få tummen ur och välja bättre.

Slutsats: ät lunch så klarnar tankarna.  

(...fotnot: att skriva kort om åsikter är kanske inte helt en finslipad färdighet ännu för min del...)

Nov 10, 2016

Lätt och lågt

Efter en "liten" paus från skriverierna här så tänker jag sätta ribban lågt för mitt inledande inlägg. Jag har hört att det är behagligt att både läsa och skriva när man blandar högt och lågt, djup och yta, kort och brett, svart och vitt, glitter och kol, giraff och panda... eh, tja, väntas nu, nå, ni fattar. 

Därför tänkte jag räkna upp saker jag stör mig på! Wohoo! En negativitetslista! Preciiiis vad världen behöver efter att Trump nyss blivit vald till den "fria världens ledare". (Tillåt mig utbrista ett barskt Hah! mot detta uttryck angående den amerikanska presidentposten. Och ett stort Bah! mot att världen i väst är fri.)

Saker jag stör mig på: 

- när folk använder uttrycket "att gråta krokodiltårar" fel. Till och journalister gör det! Aaaaaaarghgurgelgurgel! Det betyder inte bittra, svidande eller extra ledsna tårar (sådär på tal om Trump igen). Det betyder inte heller att man känner sig sviken. Det betyder däremot att man gråter falska tårar, att man hycklar, att man låtsas vara ledsen men egentligen inte är det. 

- när folk säger att dom "blir med..." någon pryl, hus, klädesplagg eller annan materiellt ting som inte är ett barn som kommit ur din, din partners, surrogatmammas eller adoptionsmammas whatever (som Trump så vackert beskriver snippan). Man blir med barn. Punkt. Allt annat köper, införskaffar, får, stjäl eller whatever du.

- att kvinnor förväntas behaga och vara smörjmedel i sociala situationer. Skratta och släta över, lyssna och förstå. För tänk om lilla gubbens ego blir sårat om man utmanar hans ord eller svara med lika skarpa ord. Jag upplever att mitt språkliga rörelseutrymme är begränsat för att annars riskeras uppfattas som surtant. Äh, skaffa eget smörjmedel! (Eh, på tal om Trump?)

- att vara i förtid till tåg, fester, flyg, möten, you name it. Känns så värdelöst att sitta där och uggla helt i onödan och bara rullar tummarna. Jag ääälskar att pricka in precis rätt ankomsttid. Jag njuter då jag lyckas stiga på tåget eller komma till mötet och sätta mig ner, hinna ta av rocken och ta fram min grejer och så kör vi. Eller att vara först på en fest. Min stora mardröm! Vet inte riktigt varför men det känns pinsamt. Riktigt Trump-vann-valet-pinsamt. Det brukar i sin tur leda till att jag är Trump-pinsamt sen till både fest, tåg och möte istället när min exakta tidsplan kör ihop sig...

- att jag just gnuggade mig i öga eftersom jag stigit upp kvart före fem imorse och jag hade glömt att jag sminkat mig idag och att baksidan av min hand nu ser ut som om jag nyss bytt bransch till sotarmurre och att jag sitter på ett semi-fullsmockat tåg från Helsingfors. Doh! Eller "Trump!" som man också kan säga nuförtiden. (Försök läsa den punkten i ett sträck utan andningspaus!)

- Annat småtjafs är att det är/har varit kallt, men att det blivit varmare utan att jag märkt det och därför har jag gått omkring och svettats i yllesockor och benvärmare idag. Puh(-tin) så ofräsch jag känner mig! Sotarfejs och rävfarmarlukt.

Tha-tha-tha-thaaats all folks!

Oct 3, 2016

Aftermath av Transition Week Ostrobothnia

David Jonstad föreläser på Ritz i Vasa.
Det var en mycket, mycket fin Transition Week Ostrobothnia som vi fick till stånd för dryga två veckor sedan här i Österbotten. Vilket fint gäng med engagerade människor vi har här i trakterna!

En del saker gick som i Strömsö*, medan andra inte riktigt nådde ända fram eller hittade sin publik. Personligen var jag t.ex. lite besviken på att David Jonstad inte berättade så mycket om sin personliga väg, utan mer allmänt om vilka hot det finns under sin föreläsning. Dessa vet jag redan, jag sukta mer efter berättelser om vad som fungerar. 

Vasabladet gjorde dock en belysande artikel om det och YLE skrev nu i efterhand en nyanserad text, som bättre tog fram det som jag var intresserad av. Förresten, YLE gjorde även en radiointervju med David som man kan lyssna på här. Dömande av kommentarerna under artiklarna så berör ämnet och tankar och åsikter har luftats. Så summa summarium, David inspirerade nog och pratade dessutom på ett begripligt sätt till en stor publik via alla dessa mediaformer. 



Innan Jonstads föreläsning pratade Johanna Granlund med mig på Ritz lilla scen om boken "Av jord - en bok om människorna bakom vår mat" och då fattade jag att ibland måste berättelserna berättas utan pekpinnar eller ställningstagande. Det är så frestande att gå in i ett filosoferande och fantiserande om hur det borde vara. I och för sig behövs det också för att kunna gå framåt. Berättelserna i sig måste också få ta sin plats först.


En av de mest inspirerande stunderna var när vi kollade på filmen "Demain - Tomorrow" på Ritz. Filmen presenterade olika lösningar från helt olika delar av världen (Finland är också med på ett hörn!) och det bästa var att de var väldigt platsbundna. Det handlade om stadsodlingar i USA, permakulturodlingar i Frankrike, kreativa och fria skolsystem i Finland, lokala valutor jämsides med den vanliga valutan i England, skräpåtervinning i San Fransisco, revolutionerande miljöförbättringar för kastlösa i Indien och i grund och botten om att ta makten över sitt eget liv. 

Lösningarna utgick från den egna platsen och de människor som fanns där. Precis så som de ska vara! Det går inte att kopiera en lösning rakt av från någon annanstans och tro att det ska fungera om ens egna förutsättningar är annorlunda. 

Dessutom tror jag inte att lösningen till ett hållbarare liv är i singularis. Jag tror att vi behöver många små och större förändringar. Det finns ingen enda quick fix, inte en ny teknik som fixar allt eller en livsstilsförändring som stoppar miljöförstörningen. Men det finns gott om goda exempel samt inspirerande lösningar och människor! Jag ser ljuset. Ljuset av mångfald. 

Jag bakgrunden i hatt och filt och med slutna ögon.
En annan väldigt berörande stund var när vi gick på en inre omställning i naturen. En liten trupp traskade in i Veikars gammelskogar och slog sig ner vid en lägereld i lummig, mossig granskog. Vi pratade, tittade på elden, andades lugnt och slöt ögonen, och pratade sen vidare en stund. Skogen är för mig och säkert många andra ett ställe som skänker lugn, harmoni och förnöjdsamhet. Ibland hördes skogens ljud - såsom en trupp med svanar som kväkande flög över oss - och ibland människoljud såsom brummande traktorer.



Jag tror att det ibland inte krävs så stora, omvälvande saker för att ett frö till förändring ska sås. Det kan vara nåt så enkelt som skogspromenader som kan få en person att börja fundera på sitt ursprung, sin egen användning av tid och liv eller matens ursprung, om fotavtryck och framtid. Enkel sak i sig att gå ut i skogen, inget märkvärdigt seminarium eller kostsam självhjälspkurs, men visst kan tröskeln ändå vara hög.

Förutom Transition/Omställning i huvudet och tankarna, så inkluderade TWO-veckan förstås också mat. Och maten ska ju vara rättvist, rejält och nära! Veckans bästa måltid för mig var nog i Karperö på Marthornas höstbrunch. Oh, vilka omnomnoms! Dessutom fick jag sällskap av min kära mamma och syster som jag bjudit upp till Österbotten under helgen.

Höstbrunch i Karperö. Ena bordet...

Jakobstadnejdens Marthor bjöd på lunch på lördagen.

Söndagsmatkalas i Bertby, Vörå.
Matkalas i Bertby. Bild från Sweet Dreams of Mia.
REKOlunch i Jakobstad.
En fin, fin vecka. Är tacksam för och stolt över folket i den byggd jag bor i. Kanske det blir nåt liknande nästa år igen... Knappast i samma formationer, men i samma tonfall i alla fall. På Slow Foods blogg har bland annat Susanne skrivit många smarta, roliga och tankeväckande inlägg, så mitt tips till er är nu att gå in där och läsa.

*uttryck som hänvisar till TV-programmet Strömsö där allt löper smidigt och resultatet är nästintill alltid perfekt

Det händer i Österbotten

Woop woop! Nu blir det omställande och mångsidigt program här i plattlandet! Hela veckan händer det lite dittan och dattan som har med hållbarhet att göra under den första någonsin Transition Week Ostrobothnia.

Eftersom vi i Slow Food Ostrobothnia står bakom evenemanget så kretsar det hela förstås kring maten vi äter: både i föreläsning- och bufféformat. Väälkumi!

Här är ett sammandrag av allt som händer denna vecka runtom i Österbotten.

- föreläsning: Mark istället för marknad – en eko-hipsters resa från storstan till landet, 4.10 Ritz/Vasa
- författarträff och fotoutställning med Johanna Granlund som skrivit boken ”Av jord”, 4.10 Ritz/Vasa
- upplevelse/meditation: Intern omställning ute i naturen, 5.10 Veikars/Korsholm
- filmkväll med dokumentären ‘Demain-Tomorrow’, 6.10 Ritz/Vasa
- fredagsmys i Sundom, 7.10
- EKOmarthornas REKOlunch: 8.10, Aspegrens trädgård/Jakobstad.
- höstbrunch i Karperö, 9.10, Karperö UF/ Korsholm
- traditionellt Matkalas i Bertby, 9.10, Bertby UF/Vörå

Ajajaj, härrrliga tider vi lever i!



David Jonstad som föreläser imorgon på Ritz.
Bilden är från Svergies Radio där man kan höra på en del av Davids berättelse och tankar.

Sep 19, 2016

Tre härliga tips!!

Urslåt och försäkta, jag vet att man inte ska skrika på internet. Eller i verkligheten heller. Men det är så himla* mycket kul på gång!

ALLTSÅ SÅ MYCKET URBRA GREJER SOM HÄNDER JUST NU!

Här är mina solida, topprankade och helgjutna tre tips för en lyckad höst:

Bubblare: den feministiska performansgruppen Blaue Frau spelar på Ritz i Vasa på lördagen

Varen såh godha! Bevaren mina tiphs med värdighet och vördnad.



*himla mig hit och himla mig dit. Lätt det mest överanvända uttrycket i bloggvärlden.


Sep 12, 2016

Med (nypon)rosor på kinderna


Jepp, jepp, jag lever nog fortfarande. Pysslar på och fixar och "donar"* här på gården. Försöker hinna jobba lite med lönearbete här emmellanåt också, men det är så himla kul just nu att få greja på med eget hem och gård! Så, jaa, jag är ganska trött om kvällarna.

Jag har bland annat byggt en trädgårdskompost och en sorts blandad mat- och trädgårdskompost. Jag ska återkomma till det lite närmare senare, men det innehåller mikroorganismer och mjölksyrebakterier. Intressanta grejer! Haha, det var nog en mening jag som 20-nånting trodde att jag nånsin skulle yttra!

Min frenetiska iver hemmvid betyder tyvärr att till exempel nässelfrösäsongen har gått mig ganska långt förbi och jag fruktar för att även lingonen kommer att bli oplockade iår. Nåja. Jag har ifall hunnit ta vara på lite blåbär, svarta vinbär och nypon. Vilket för mig till min poäng!

Vink, vink, nu ska nyponen plockas!

Det går ypperligt att plocka nyponen från vanliga rosenbuskar som inte blivit besprutade eller som ligger nära trafik eller inne i städer (där man inte kan veta vilka hundar som kissat på buskarna eller gifter som blivit använda).

Nyponen kan man sedan koka soppa på eller mala till nyttigt nyopnmjöl när förkylningen börjar ge sig till känna. Superdupernyttigt. Nästan som dunderhonung!

Följ taggen nypon här på bloggen för mer tips och info.

*jobbar


Aug 29, 2016

Från bananlådelager till hem

Hallå i stugan! Och då menar jag faktiskt bokstavligen stugan. Jag har ju inte gett upp blogganden, på inga sätt och vis, men jag har bara varit lite upptaget med att försöka förvandla det här nedan till ett hem med ett minimalt antal banalådor som skräpar omkring. Det går sådär. Eller ganska bra nog egentligen!

Fiilisen är god, trots lådmängden. Jag trivs enormt bra i mitt nya hem, men det tar tiiiihhiiid att packa upp och leta möbler (och sen leja släpkärra och bärhjälp för att få hem dessa möbler).


Före.

Eft... in progress.

Eftersom jag inte har kapacitet att producera egna tankar så surfar jag mest runt och nickar och hummar med mina medsystrar. Här är några tips på humm-värda inlägg:

  • Grön i Åbo skriver om hur ekologiska val inte är förunnade dom rika och priviligerade. Jag skulle kasta mig in i debatten om "Varför använder du plats, om du nu är så ekologisk av dig, vah vah??" om jag inte hade så många bananlådor i mitt hem.
  • Linnea tycker det är skönt att det blivit svalare så männen kan sluta att dra uppmärksamhet till sina kroppar för att sedan gnälla om att vi kvinnor ger dem den uppmärksamheten. Märklig masshysteri. Jag skulle ge mig hän åt hennes härliga ironi om inte jag hade så många bananlådor att tömma...

  • En pappa med två "små" barn på 8 och 10 år har fattat hur tungt det är att vara ensam hemma med barnen så att han vill ge sin fru en medalj, massage och SodaStreamer som tack och folk hyllar denna man som en hjälte så att till och med kvällblaskorna skriver om honom. Hej 2016! Hur skulle det vara med lite jämställdhet istället för en medalj? Hur sarkastisk eller ironisk hans text än ämnade att vara så stinker det unkna könsroller på lång väg. Jag skulle sätta igång feministfläkten om inte de där jädrans bananlådorna....
  • Caroline berättar hur vi ska fånga norrsken på bild. Åh, jag ser verkligen inte fram emot kylan och mörkret, men åh, ÅH, jag får se "mina" stjärnor snart igen. Bara jag har packat upp bananlådorna först...

Må gott mina små banaflugor!

Aug 10, 2016

Please, tread lightly on Earth



Alltså, jag vill ju inte tjata, men jag måste skriva detta årliga inlägg. Igen. Såsom jag även gjorde år 2014 och 2013 och förmodligen kommer att skriva även 2017.*


Overshoot Day, dagen då vi förbrukat våra resurser för iår och vi med andra ord hädanefter överkonsumerar, inföll:

  • år 2016 den 8 augusti
  • år 2015 den 13 augusti
  • år 2014 den 19 augusti
  • år 2013 den 20 augusti
  • år 2012 den 22 augusti
  • år 2008 den 23 september
  • åe 2007 den 26 oktober
På tre ynka år har vi flytta fram dagen med 12 dagar. Ja, jag vet också att det inte är helt okomplicerat att räkna ut sådana här värden och att man kan vrida och vända på mätvariablerna i evighet. Mätningarna och datan blir exaktare eller man prioriterar olika (därav olika resultat) och i egentligen flyttas dagen framåt en dag per år ungefär.

Men faktum kvarstår: jorden har en begränsad mäng resurser och just nu använder (väst-) världen upp dem i en rasande takt. 

Herregud ändå. Hur KAN det bara fortsätta så här? Hur kan vi sluta ögonen, öronen, sinnena och hjärnan för det faktum att vi måste sluta konsumera så här!

Jag är så arg, så arg över vår lättja, bekvämlighet och rädsla för att förändra sättet som vi lever på. Vi måste börja använda oss av mer miljövänliga produkter, köpa mindre, reparera mera och när vi köper så köpa medvetet. Men framför allt: köpa färre grejer, äta mindre kött och köpa färre grejer punktslut.

Förresten, finländarnas konsumtionsnivå gjorde att vi förbrukat vår andel av jordens resurser redan den 18 april iår.** Åh. Eh. Jag vet knappt vad jag ska säga. Eller jo, det vet jag ju. Jag har tusen och en lösningar för att minska på konsumtionen, men de får vi ta bit för bit.





*år 2015 missade jag tydligen...
** äääh, jag vet, jag vet, det är lite scetchy hur man räknar ut detta värde...
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...