Sep 4, 2015

Om jag hade en bucket list

Om jag hade en så kallad bucket list så skulle festivalen Burning Man finnas på den listan. Kolla bara på dessa otroligt häftiga och fascinerande bilder som Trey Ratcliff har tagit. Håhhå. Verkar helt surrealt. Som taget ur en tavla av Dalí. 
Trevlig helg gott folk!

Wanderlust continues...



Sep 2, 2015

För ett år sen...



Bloody hell! som man skulle säga om var engelsman. 
Det är precis ett år sedan jag begav mig iväg på min Asien-resa
Ett. Helt. Jäkla. År. Sen. 
Tiden går så fort. 
För fort.

Visst känns det avlägset, men ändå, inte så avlägset som ett helt år är. Okej, det där halva året var ju så långt och fyllt av äventyr, sol, sköna dagar, långa dagar, tågresor som aldrig tog slut, svett, saknad, öl, nya vänner, gamla tempel, sanslöst vackra landskap, sanslöst vackra själar, mer svett, hjärteskärande grymhet, historia, damm, "no thank you"'s, sunkiga hostell, prutande, handgestikulerande, mer sol, regniga dagar, kalla hostell, instant-kaffe, svett, oförklariga pauser, misstänksamma situationer, heta bussar, långa bussfärder, sköna ensamheten, ännu mera svett, sandstränder, backpackers, skratt, nya perspektiv, turkosa hav, palmer, risfält, "allright"'s, lugn i själen, nya erfarenheter, fallerade planer, ändrade planer, bergsvandringar, självförtroende, djungelresor, landskap som fick mig gråtfärdig, ljus, ljud, människoliv. Ja, ni fattar. Jag kunde hålla på tills internet tog slut. 

Att resa iväg var ett av de bästa besluten jag någonsin har tagit. Uppe där på topplistan bland beslutet att flytta till Åbo och studera, att bli ihop och sen att separera med mitt ex och beslutet att börja yoga. För att ta några exempel på gånger då jag faktiskt tänkt rätt.  

Jag vill bort igen. För just känns det som om jag står stilla i hundra kilometer i timmen. Det så mycket på gång med olika projekt både på jobbet och på fritiden att jag knappt hinner andas, klappa om mina katter eller diska. Jaa-ja, det där sista kunde jag ju ha fixat istället för att sitta här och blogga. Och ändå känner jag att jag knappt kommer nån vart. Bara små myrsteg mot ett hållbart liv, ett hem på jorden, kärlek, gemenskap och godhet och ro i själen. Hej hippie! 

När min kompis sade att jag efter den här resan alltid kommer att ha en fot i kappsäcken, så trodde jag inte riktigt på honom. Inte skulle jag drabbas av Wanderlust. Jag hade ju ett klart mål. There and back again. 

Man undrar ju hur livet kommer att se ut om ett år framåt? Jag farar för att det kommer att se likadant ut som nu. Det vore ett stort misslyckande. Så jag försöker minnas att ha mod, att våga och att testa nytt. Med ett sånt recept kan väl bara gå framåt. I alla fall inte ändå bakåt, välan?



Aug 26, 2015

Den danske TV-bonden kommer till Österbotten

Passa på gott folk att boka din biljett till den danske TV-bonden Frank Erichsen föreläsning! Han kommer till Österbotten i mitten av september och berättar om sin syn och praktiska erfarenhet av självhushållning. En karismatisk man som säkerligen får oss alla att kasta keyboarden i hörnet, stövlarana på fötterna och springa ut på åker med spaden i hand. Hehe. Typ nästan, i alla fall.

Föreläsningen "Tvättäkta lantliv" hålls på skandinaviska på Ritz i Vasa 15.9 kl. 18-19.30 i samarbete med Arbis Vasa. Biljetter är endast 15 €! Biljetter kan bokas via Arbis hemsida. Samtidigt kommer även Maria Österåker, ni vet hon som Lever mer på mindre, att berätta om hennes nyutsläppta bok "Självhushållning i praktiken". Vår lokala självhushållningsguru!

Vilken grej alltså! Jag är supertaggad! Tja, det märker ni säkert på den osedvanliga mängden utropstecken. Sen har Slow Food Ostrobothnia, som alltså är den som bjudit hit honom och organiserar programmet tillsammans med Ekotanterna i Älvbyarna också hittat på massor med annat skojigt för honom att göra under sina två dagar här. Förhoppningsvis kommer han att sprida massvis med inspiration runt om i Österbotten. Det blir skolbesök till både lågstadier och blivande bönder, mediaträffar och en VIP-kväll för extra--extra-intresserade. Mer om VIP-paketet senare.

Tjohoo!


Aug 21, 2015

Saker gör mig lyrisk

Det cirkulerar nu som då listor på saker som irriterar folk. Oftast småsaker som man skrockar igenkännande åt. Det är roligt att läsa om att man inte är den enda som får spel över bensinautomaternas långsamma pumpning när man har 1 € kvar att tanka eller över folk som uttala juice på rikssvenskt sätt mitt i djupaste svenskfinland. Eh, ja, ni fattar. Det här är bara exempel, inte mina personliga åsikter. Eller? Nå, som den kärringen mot strömmen som jag är och dessutom som förespråkare av affirmationer, positivt tänkande och annat mumbojumbo så tänkte jag lista mer och mindre fnuttiga saker som gör mig lyriskt nöjd och glad.

- doften av ett nyöppnat kaffepaket! Det får vara vilket billighets- eller franskt snobberikaffe som helst, men ett nyöppnat paket doftar alltid, alltid, alltid och oavsett plats, tid och rum GOTT. Den här punkten cirkulerar på så gott som alla mina feel good-listor.

- Joseph Gordon-Levitt kreativitet, talang och genomsympatiska uppenbarelse, Adam Levines attityd och kropp  (not so mouch hans mansgrisighet) och Ewan McGregors skotska accent, grop i hakan, gnistrande ögon och lätthet till skratt.

- en helg, en dag, en eftermiddag eller en stund med mina vänner. Guldklimpar, det är vad de är. En sorts andra familj, som leverar skrattsalvor, äventyr och bus, djupa diskussioner, synkande tankar, nya perspektiv, promenader och program, lunchsällskap, spontanburgare, pauser i samförstånd, stunder i solen och gemenskap. Alla olika, alla guld.

- stjärnorna. Gärna i kombination med instrumental musik. Typ som denna video. När jag tittar upp mot kosmos känner jag mig så liten och samtidigt så på rätt plats. Längtan nästan knockar ner mig och jag längtar efter allt: frihet, världen, kärlek, kunskap och mera av denna oändligt stora känsla.

- solsken, en cykel och sommarklänning. Oslagbar kombination. Jag är så en väderleksmänniska när det kommer till solsken. Det är nästan så att jag försöker skina i kapp med den.

Veckoslutspepp! Vad får ert fejs att smila som på bilden nedan?

Hälsningar från edert Hangökex,



Aug 16, 2015

Loppistrender

Vid det här laget kan det inte ha undgått någon att loppis och speciellt loppisrace* är trendigt. Fler och fler loppisrace dyker upp varje sommar här i trakterna. Även här i Replot hade vi idag ett tjugotal gårdar som sålde allt från barnkläder, porslin till möbler och cykeldelar. Härligt! 

Att handla på loppis må vara trendigt och det kan ju hända att intresset börjar minska i nåt skede. Jag har i alla fall varit mätt på loppisrace detta år. Men jag har ändå inte kompenserat det med att handla nya grejer. Jag har helt enkelt inte handlat så mycket alls. Visst, att handla på loppis är en miljöhandling, ett statment om vem man är (det är egentligen alla konsumtionsval mer eller mindre) och om att spara en slant, men jag tror att det hänger ihop med en mycket större samhällelig förändring som är på väg. 

Jag tror att loppisvurmen är ett uttryck av hur människor vill ha ett annat, mer hållbart ekonomiskt system. En ny slags ekonomi, som ännu tillsvidare bara sjuder under ytan. Jag snackar om "community economy". Att handla direkt från bonden eller producenten såsom via REKO är också ett exempel på det. Och nu kan jag ju så smidigt smyga in här att vi nu har kört igång en egen REKO-ring för skären, hehe. 

*evenemang där man ordnar med flera gårdsloppis i en by eller annat koncentrerat område under en dag.



Jag tog min skrangliga cykel och pedade iväg i solskenet. Träffade bekanta, stod och småpratade och cyklade vidare. Spanade förstås samtidigt efter trevliga gamla, övergivna stugor längs med alla små vägar.

Jag hittade ett vackert smycke för 2 € och en skjorta för samma peng. Tyvärr hade jag bara 3 € i fickan eftersom jag glömt att ta ut pengar på fredagen och det saknas en bankautomat här på ön, men lyckligtvis var min kompis schysst och lät mig köpa skjortan på kredit, hehe. Man kan inte annat än älska dessa småbyar!

Aug 11, 2015

Morgonstund

 

Föreställ dig följande scenario.

Klockan ringer 6:00. Morgonens första solstrålar letar sig in genom gardinens springor. Jag klär på mig tights, ett långt linne och en munkjacka.

Katten smiter in genom dörren när jag stiger ut på trappan. Bara fötter på kyligt trä. Luften är frisk och sval. Gräsmattan är ännu full av små gnistrande droppar av dagg.

Två tranor promenerar omkring på åkern framför huset. De ropar så det ekar i hela dalen. En stor brun hare hoppar fram ur diket.

"Flopp" låter det när jag snärtar ut yogamattan i gräset. Solstrålarna når inte ännu ända fram till mattan.

Jag stäcker upp händerna mot himlen, andas in. Låter armarna dala neråt ända ner till fötterna medan jag andas ut. Och så fortsätter jag med solhälsningar ända tills solstrålarna når mattkanten.
När jag är färdig sänker jag hakan lite grann, för ihop händerna framför bröstkorgen och tackar världen för att den är så vacker, kroppen för att den är så stark och altet för att jag får leva här just nu.

Jag går in och sätter på en kanna kaffe. Duschar. Dricker sen mitt kaffe och äter en skål närproducerad yoghurt med granatäpple, frön och kanel.

Kan dagen börja på ett bättre sätt? Nej, inte idag i alla fall.

Aug 10, 2015

Qigongläger och öronakupunktur


För en dryg vecka sedan var jag på ett qigong läger i Sundom över en helg. Huvudsakligen åkte jag dit för att lära mig qigong och fräscha upp minnet från det jag lärde mig på Raw Life festivalen för ett par år sedan. Åh, Raw Life festivalen var den mest inspirerande festivalen och workshopstället jag någonsin varit på (jaa, till och med mer inspirerande än självaste Yoga Girl!). Den kraftfulla qigongen som berörde mig och som jag lärde mig av Sean Lee Gardner är nåt jag aldrig upplevt tidigare, eller efteråt heller för den delen.

På helgens läger i Sundom praktiserade vi förutom två olika qigongserier (Healthy Living Gong och Ba Duan Jin) även mindfulness, meditation och avslappningsövningar. Skön stämning. Jättesköna övningar. Vi kände även på ett träds energi. Hihi. Spännande.

Förstås tyckte jag under lägret att "Halleluja! Den här qigongen ska jag göra VARJE dag när jag kommer hem!" och jag trodde (nästan) på det. Hur svårt kan det liksom vara att ta sig 10 minuter extra tid på morgonen?! Nå, ganska jäkligt svårt tydligen, speciellt under första vecka tillbaka på jobbet och man bara vill fortsätta att sova, sova, sova på morgnarna.

Nåja, jag ska i alla fall fortsätta att försöka antingen meditera, röra mig med mindfulness eller göra qigong en gång om dagen.

Det mest oväntat intressantaste under lägret var när vi fick öronakupunktur! Jag har aldrig riktigt intresserat mig för att testa på det, men när det nu var gratis och tillgängligt så såklart att jag prövade. Instruktören Therese prövade och kände på mina öron med en liten metallpinne och ibland gjorde det ont. I punkterna som smärtade satte hon sedan nålar. Fem nålar i varje öra. Hua. Blodcirkulationen satte igång och mina öron blev röda och varma.

Jag fick nålar i punkter för allergi (min överkänslighet för myggor och insektbett), njurarna, tunntarmen, nacken (typ alla på lägret hade nåt fel i nacken), allmän stresspunkt och höfterna på båda sidorna och vänstra hjärnhalvan (hua!) och hormoner och nåt till som jag inte minns...

Jag kan annars vara ganska social, pratsam och pigg i sådana här situationer, men jag kände inget större behov att dela med mig av mina tankar och min röst under lägret, så jag var osedvanligt tyst tyckte jag. Inte för att vara dryg heller, men jag kände ibland att jag redan tänkt de där tankarna, att det inte var någonting nytt eller revolutionerande alls och att jag skulle vilja ha fått ännu "mer", men å andra sidan är det ju alltid bra att bli påmind om hur man kan leva i nuet.

Så bor du i Österbotten och vill ha en suuuperavslappnande helg och lära dig om hur du kan varva ner, bland annat med hjälp av qigong så rekommenderar jag det här lägret i Sundom. Det lär bli ett nytt läger i någon form även nästa år.

Jaa-ja, jag ser kanske lite ilsken ut, men hur skulle du se ut med 10 nålar i öronen, vah?

Aug 9, 2015

Resetips från Asien

Jag har berättat om min Asien-resa till Radio X3M och Sommarkommittén. Artikeln finns att läsa HÄR. Resan i sin helhet finns förstås också att läsa på min reseblogg  bohemianmaggie.wordpress.com.

Intervjun finns på nätet på Yle Arenan och kan lyssnas på HÄR cirka 18:00 minuter in i sändningen.

Det var superkul att få berätta lite om vad jag varit med och vart jag rest, men åhhå så mycket som blev osagt och som inte hann till "pappers" på bloggen. Som tur förde jag också en privat pappersdagbok, vackert inbunden i en läderpärm. I den tror jag faktiskt att de flesta viktiga tankarna och minnena blev nedskrivna. Minnen för livet.


Aug 6, 2015

Miljövänlig sökmotor Ecosia

En kompis delade på Facebook en länk till en relativt ny (ehem, 2009:isch) sökmotor som påstår sig vara miljövänlig: Ecosia

För varje sökning så hjälper man till att plantera träd. Genom sponsorerade banners och länkar så genererar sökmotorer intäkter. Ecosia donerar en del, de säger sig ge 80 % av all vinst, till miljöorganisationen WWF, som står bakom Ecosia. Eftersom Ecosia är en tysk innovation går överskottspengarna till det tyska WWF som bland annat köper upp regnskog. Sökmotorn använder sig av Yahoo och Bing på nåt vis.

Kan det här verkligen stämma? Det finns kritiska röster, men jag har inte hittat några nya artiklar som skulle kommentera dagsläget. Kritiken har bland annat gått ut på att det miljömässigt inte är så stor skillnad vilken sökmotor man använder, eftersom Google faktiskt investerar och ger tillbaka till samhället och miljövänliga projekt - t.ex. har de investerat stort i förnybar energi. Ecosia bara väljer ett annat sätt.

Det är lite vilseledande att "trädräknare" upp i hörnet som visar en siffra som man kunde tolka som att antal träd man planterat. Men de facto menar Ecosia att de faktiskt förtjänar 0,50 € per sökning genom reklamintäkter och att det kostar bara 0,28 € att plantera ett träd i Burkina Faso i Afrika. Så, kanske trädräknaren stämmer i alla fall? Det låter så otroligt bara. Det måste ju vara dyrare. Alla omkostnader och sånt, tänker jag på. Men i vilket fall som helst så planteras nog träd.

Det är ett bra initiativ! Vi får hoppas att det inte är nåt skumt eller greenwashing över det. Äh, vi kööör! Jag har i varje fall installerat sökmotorn på min browser.

Aug 1, 2015

Metall i öra

Just nu (okej, okej, en dryg timme sen): solnedgång och glitterstig i havet, regnbåge, stora blåsiga vågor och hällregn. Även metallkulor i öronen, zen i huvudet, tystlåten och ganska trött.

Jag är på qigongläger i Sundom denna helg. Jag har fått förklarat åt mig att qigong är mellantinget mellan tai chi och kung fu. Äh, kallade vad ni vill, just nu vet jag bara att det är skönt. Bra stuff att ladda upp med när semestern tar slut och arbetet kallar igen på måndag. Vi hörs senare och mer om qigong.

Just nu: sova.

Jul 29, 2015

Så här tänker jag mig att Moder Jord säger till oss

.......
...
...
Gå in och läs fortsättningen på seriestrippen HÄR.
Humon Comics och Scandinavia and the World

Jul 28, 2015

Dystert om Monsanto, "DARK Act" och rasism

Det är dystert nu. Eller som Alina Devercerski skulle uttrycka sig "Det e Dark nu".  Jag tycker vi tar allt skit på en gång i ett inlägg så kan jag återgå att vara en glad, kärleksfull och positiv person sen.

Jag talar om den så kallade "DARK Act". På nätet snurrar dystra nyheter om att USA:s kongress har godkänt en pro-GMO lag som förbjuder stater att kräva märkning av produkter med genmodifierade beståndsdelar. Dessutom har man i definitionen av "naturliga" ämnen inkluderat en del genmodifierade ingredienser,

Lagen går egentligen under namnet "Safe and Accurate Food Labeling Act", vilket ju är ironiskt eftersom effekten av lagen är ungefär det motsatta. Lagen begränsar dina möjligheter att veta vad produkten innehåller i och med att man inte längre kan kräva GMO-märkning. Men det finns ännu hopp för amerikanerna, för senaten kan ännu sätta stopp för lagen.

Om nu GMO är så himla ofarligt, varför krigar företagen med tänder och klor för att hindra märkning av deras produkter? Om det nu är så himla bra med GMO så skulle väl en sådan logo snarare öka försäljningen. Fast vi vet ju att så inte är fallet. Folk vill veta vad dom äter och har man ett val så väljer många bort genmodifierat. Därför vill företag som Monsanto istället föra oss bakom ljuset och inte berätta vad maten innehåller. Men vad skönt att i alla fall beslutsfattarna står på folkets sida. Åh, vänta nu... Jag blir inte klok i skallen på företag som Monsanto. Vad vill de? Pengar? Tror de verkligen på sina produkter? 

Varför ska vi bry oss om nåt som händer i USA? Medan vi var upptagna med att krisa över Grekland så röstade EU-parlamentet (i mediatysthet) för frihandelsavtalet TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) mellan EU och USA. Avtalet är komplicerat och mångfacceterat och flera röstningar återstår, men genmodifierad mat är en av många omstridda frågor i frihandelsavtalet. I korthet vill USA exportera genmodifierade produkter till EU, men EU länge har förhållit sig skeptisk till konsekvenserna av detta. Följande omgång i röstningen för EU:s del har skett 13-17 juli, men det verkar som om parlamentarikerna ännu har en lång väg att gå innan de kan enas om ett avtal. 

Mörkhet lite närmare hemmet här i Norden är riksdagsman Olli Immonen rasistiska och hatiska utläggningar om hur han vill utplåna multikulturalismen. Ljuset består i att finländarna har reagerat blixtsnabbt och ca. 15 000 personer har just demonstrerat mot anti-mångkulturalism. Däri ligger mitt hopp. Mänskligheten KAN fixa det här. Vi KAN ta oss i kragen och skapa ett bättre samhälle. Power to the people!