Smutsig och nöjd

Ursäkta suddet, men jag arbetade ju faktiskt hårt. Eh, och fotade samtidigt...
Kanske nån tycker det är barnsligt och självgott att vara så nöjd som jag är ikväll över att ha bytt däck på bilen ensam, men det är ärligt talat inte mitt problem. Jag är nöjd och känner mig stark och självständig av att klara av saker själv. I och för sig är det också en av mina svagheter eftersom jag har väldigt svårt att be om hjälp även med de enklaste av saker. Jag tänker oftast att "äh, det där klara jag nog!" eller "Jag måste ju i varje fall pröva", med resultatet att jag ibland kämpar på i onödan när det faktiskt är helt okej att låta andra hjälpa till. Men ändå, nöjd, nöjd just nu. Även om själva däckbytande inte är speciellt spännande, snarare småjobbigt.

Jag har tidigare skrivit om den här samma känslan som jag får även när jag kör "nästan som en trucker" med arbetets enorma paketbil. Eller när jag klär mig flickligt och i rosa och sen kommer hem och byter om till overall.

Delvis handlar det om att stiga utanför sin comfort zone vilket ju alltid är lite spännande, delvis om att luckra upp könsroller genom eget exempel (vilket i och för sig inte är ett självändamål, man måste också vilja göra det som man gör) och delvis om att ha ett val att vara många saker samtidigt.

Att vara både kvinnlig och karla-aktig, men mest bara mig själv. Att få vara en person som gillar att göra, konkreta handlingar, bygga, räfsa, ställa i ordning, få till stånd, bli smutsig, pyssla, vara för mig själv, jobbar med händerna, vara kreativ, luta mig tillbaka och göra ingenting, njuta, smaka, titta, pynta mig, klä upp mig, bära illrött läppstift, charmera, socialisera. Allt. Utan att jag blir förpassad till en viss ruta där jag sedan borde hålla mig. Bah!

Kommentarer

Ja visst känner man sig ganska bra alltid när man bytt däck på bilen :) Fast sen på slutet måste pappa alltid komma och dra åt muttrarna ordentligt så riktigt på egen hand blir det ju inte. Dumma svaga armmuskler... :)
Ja, det är inte så bra om skruvarna är lösa. Höhö. ;)
Äh, jag tycker att det är skitbra att en kan göra sånt själv. Även om det är så tråkigt och rätt tungt så är det ju också bra att kunna.

Det där med att stiga ur sin comfort zone är bra. Jag gör sånt ofta. Så där så hjärtat dunkar lite extra för att jag egentligen är för nervös att göra det :) Det är också bra att kunna. Min mamma säger alltid: Men jag kan inte! Nä, tro fan att du inte kan om du inte testar säger jag.

Bra att en bara kan vara som en är tänker jag.
Linda: hehe så bra svar till din mor!