Nov 20, 2012

Torka aldrig tårar, en kommentar

Jag har nyss sett färdigt Jonas Gardells TV-serie Torka aldrig tårar utan handskar. Serien var vid det här laget rätt så hypad, så förväntningarna var höga på en gråtfest utan dess like. (Jag älskar att gråta till riktigt sorgliga filmer.) Visst var det sorgligt och tårarna rann, men de föregående delarna berörde mig ännu mer. Döden som så skoninglöst skördade ungdomen. Hur livet bara tog slut, så abrupt, men ändå inte för alla. Alla som lämnades kvar. En höjdpunkt var nog Påls begravning. Vilken fest! Vilket slut. Men nog om det nu.

Det jag egentligen tänkte skriva om var Mikaela Soncks kommentar till serien. Läs här. Hon skriver:  
Som om allting vore annorlunda idag? Som om vi på något sätt nu lärt oss att acceptera alla original, alla variationer av det normala, minoriteter, utstickare och oliktänkare.

2 comments:

Linnéa said...

Påls begravning var helt i stil med Pål. Vilken "människa". Gilla mycket när han sa att man inte kan leva om sitt liv att det är det som är grejen.
It´s now or never som Elvis sjunger.
Trevlig onsdag.

Maggie said...

Jag är inte så förtjust i uttrycket, för det är så definitivt (dvs. mokar jag så får jag inga fler chanser), men ack så sant. Å andra sidan går det ju alltid att byta kurs, ändra om och starta om.

Jag tror jag vill ha en liknande begravning som Paul. ;) (tydligen stavas det inte Pål som jag sett någonstans)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...