Keep calm and carry on

Jag läste just i dagstidningen Pohjalainen att en ny avhandling visar att gravida i allt större utstäckning unnar sig och gottar sig i söta godsaker under graviditeten med följden att gradividetsdiabetes ökar. Idag drabbas kring 10% av graviditetsdiabetes. Skribenten fördömer i hårda ordalag nutidsmänniskan som självisk och egocentrisk. Genom att äta ohälsosamt och inte röra på sig under graviditeten utsätter man sin baby för en sämre framtid, där övervikt med sannolikhet förekommer, menar skribenten. Jag kan se att hon har en poäng, men att hon tar i lite väl och generaliserar grovt. Å andra sidan baserar ju sig avhandlingen på forskningsreslutat som säger att gravida i allt högre grad får graviditetsdiabetes på grund av övervikt och fel kost.

Nu har jag inte varit gravid och är det inte heller, men vad säger ni? Är det så att man gärna gottar sig i godsaker under graviditeten? Jag kan tänka mig att det där med att röra på sig inte känns sådär himla hejsan de där sista månaderna med en badbollsmage eller foglossning. Eller slår det över åt andra hållet och man börjar starkt fokusera på maten som ska fungera som byggstenar åt den lilla? Eller fortsätter man bara som vanligt i stil med Keep calm and carry on? Det här är ju förstås olika från person till person. Likaså varierar ju benägenheten att få graviditetsdiabetes.

Det som också förundrar mig är alla dessa regler om vad man får äta och inte äta som är så vansinnigt olika länder emellan. Det får mig att fundera om det inte egentligen spelar så stor roll. Eller tja, bondförnuftet säger väl kanske nog att man ska skölja grönsakerna, inte äta rå fisk och inte dricka en flaska rödvin. Följde/följer ni de matråd som myndigheterna gett? Ni märker, det här med matens effekt på kroppen fascinerar mig.

P.S: Jag länkar till artikeln så fort den läggs ut på nätet, men här finns en kortare version på finska i Kalevala.

Kommentarer

Jag tänker inte på det där vad jag får och inte får äta, egentligen... Och jag unnar mig mer sällan också, men det har ju förstås att göra med att jag redan har diabetes och redan från början varit tvungen att tänka extra mycket på vad jag äter. Och på det sättet så känns det faktiskt som en fördel att ha en grundsjukdom som för med sig en hälsosam livsstil. Sen att jag inte kan motionera (okej jag utövade inget annat än vardagsmotion förr heller) som förr är väl en annan sak.

Intressanta funderingar du hade däremot!!
Sandra sa…
Som du vet så fick jag ju graviditetsdiabetes och kämpade jättehårt med att äta rätt, så magert som jag åt när jag var gravid har jag aldrig tidigare ätit.. Så man blir rent ut sagt förbannad av att läsa sånt.. Sen var moderkakan rätt liten och vår bebis hjärtfrekvens gick ner när sammandragningarna började på grund av det. Då fick jag höra att han kanske haft det lite tufft där inne, vilket var jättejobbigt att höra när man under så lång tid tagit blodprov 7 gånger om dagen, motionerat 30-60 minuter i alla väder och bara ätit hälsosamt.. Visst tror jag att det finns de som "passar på" och äter lite mera och kanske unnar sig nåt sött ibland, man kan ju inte gärna ta en god mögelost och lite vin när man är gravid. Så tyckte diabetsskötaren att jag inte var en typisk diabetspatient heller, så man kanske var undantaget som bekräftar regeln..
Linnéa sa…
Skribenten fördömer, argh! Jag tror att jag reser ragg. Stackars gravida kvinnor skall vara jävla helgon. Annars kan man skylla sej själv ifall man får en efterbliven unge. Förlåt att jag använder så fula ord. Men jag har blivit fördömd många gånger när jag varit gravid. Kännt mej dålig, gjort saker i smyg pikulite. Redan före man har blivit morsa så är man liksom början till allt ont redan...
Förlåt att jag gormar och skriker här på din blogg. Känslig punkt.
Hanna sa…
Emellanåt känns det nog som att hela världens ansvar hänger på om man äter exakt rätt eller inte. I stort så tycker jag att rådgivningens matriktlinjer varken är farliga eller omänskliga, men det är ofta andra individer (oftast inte gravida, eller sen hemskt nojiga gravida) som lägger sig i med synpunkter. Som nu senast om ingefära och kanel = ät inte glögg å pepparkakor, kvinna! NNå jag frågade på rådgivningen idag och det var nog helt fritt fram sa hon, det är ingefärapreparaten man ska undvika. Och så var det ju koffeinet förstås, å sockret. Så i princip får gravida festa till det med vatten eller mjölk att dricka och äta urkokta grönsaker. Utan salt. Kolhydrater (förutom sockret förstås) verkar det finnas hemskt lite begränsingnar på, konstigt nog. Nä, mna äter med förstånd bara å lämnar bort sprit, rå fisk och konstiga ostar.

Hittills har jag inte haft nåt som helst behov av att äta för två, eller äta extra dåligt. Jag äter som vanligt, husmanskost och tallriksmodellen, fem mål om dagen. Lite strängare tänker jag bli med socker och salt, och sätta in lite mera motion.
Hanna sa…
Lite annan vinkel i Hbl... http://hbl.fi/nyheter/2012-11-07/halsorad-till-gravida-effektivt-enligt-studie
Tack för era kloka kommentarer! Intressant att höra era erfarenheter också. En allmän kommentar: jag tycker att forskaren drar alla över en kam, fördömer och skuldbelägger alla som är gravida och alla de som fått diabetes. Att ge råd om kost och motion kan vara en positiv sak (inte skuldbeläggande), speciellt om det verkar som om vikten av dem har håller på och glömmas bort.

Sandra i sagarden: Låter som ett skönt förhållningssätt. Joo, du har ju en speciell situation, eftersom du redan från förut är van att kolla efter kolhydrater och socker. Sen är det ju väldigt oturligt att du fick foglossningar så tidigt.

Sandra: Jag håller med om att du nog knappast är en standard diabetespatient. Jag förstår din ilska, jag tycker också att hon drar alla över en kam och skuldbelägger.

Linnea: här får man nog säga fula ord! Jag undrar om inte matförbjuden gör ganska mycket skada också iom den stress och angst man kan uppleva.

Hanna: Bra sagt! Man äter med förstånd. Vad jag har förstått så får man råd från alla håll och kanter som gravid. Det är förstås inte nödvändigtvis en dålig sak att få råd, se bara på HBL:s artikel.
Sarah sa…
Helt ärligt så har jag ju inte läst ursprungsmaterialet men av det du skriver känns det inte som att skribenten vare sig är nyanserad eller ödmjuk. Jag tror inte den genomsnitssgravida på något sätt tycker att det är mer okej att bada i socker när hon är gravid som när hon inte är det. Däremot, om det enda du kan behålla i matväg är coca cola, yoggi och apelsiner de första två månaderna, vad har du då för val? Att ligga inlagd med dropp? Det är ju inte heller jättehälsosamt precis.
Det irriterar mig att vissa verkar glorifera ett utopiskt tillstånd som vi alla borde sträva efter (vad denna utopi sedan utgörs av varierar beroende på vad man tror på) och sedan ser ner på nutidsmänniskan som inte lyckas leva upp till det. Tar vi exemplet med gravida. ALLA tider har haft sin tids bekymmer, allt från smittsamma sjukdomar, undernäring, dålig hygien till graviditetsdiabetes och (för) storväxta bebisar. Vad är det som får vissa att tro att bara för att vi lever i nutid bör vi kunna efterleva det mest optimala för männskligheten, och att detta optimala är ett och samma för alla människor? Ett vi är bara människor, det blir inte perfekt, två vi är individer och man måste som individ få ha utrymme att själv få göra val och försöka balansera upp sitt liv så att man själv mår bra. Och detta måste man få göra utifrån sin tro och känsla för hur man vill leva. Generellt sett, givetvis finns alltid extremer som inte är så hälsosamma. Jag tror att ju mer somliga hackar och skriker om hur det "ska" vara, ju värre mår en viss grupp människor som inte "klarar av det" och som då istället ger upp och struntar i allt.
Med detta sagt menar jag då inte att man ska bada i cocacola och inhalera socker i varenda kroppsöppning, men människor måste få lov att vara och leva och ta sitt ansvar på sitt sätt, inom någon form av ram, men ändå, tillåtas att vara. På tal om det så när jag var gravid senast var det prat om att alla regler som finns gör att gravida inte får i sig tillräckligt med näring för att de inte vågar äta. Och hur bra är då det? Är det så bra med mobiltelefon och alla annan strålning? Man kan gå på i en evighet. Men samtidigt kan vi inte göra mer än vårt bästa och faktiskt våga tro på att vi är bra. Jag tror att många skulle må bättre då.
Anonym sa…
"Passar på att gotta sig" skulle jag nog säga att var det sista jag gjorde, förlossningen var nog en befrielse från den långa tunga listan av gott man INTE får unna sig under graviditeten av skräck för att skada barnet. Utöver den har jag adderat en del egna farligheter som jag tror kommer på listan inom 10 år.

Sen gick jag nog upp tredubbelt vad jag borde ha gjort enligt alla normer. Tror det berodde på dels aptiten, förändrad ämnesomsättning och mindre rörelse i vardagen.

Jag känner nog ingen mamma som är så korkad att hon skulle "passat på" och därför gått upp i vikt, vadå, kilona finns ju kvar där sen? För egen del var det nog ibland mängderna mat som blev större för säkerhets skull så att de små inte skulle lida brist på nåt. Sen så kände jag noll lust att röra på mig när kroppen högt skrek "nej, nej" tidigt i graviditeten. Egocentriskt och själviskt? Nja, normalt älskar jag att röra på mig mycket och det suget kom igen någon vecka efter förlossning. Eftersom jag känner min kropp så pass bra att jag kan tolka signaler så litade jag mera på den en på rådgivningen.

Detsamma gäller nog kosten men problemet är ,tror jag, att vi då redan före graviditeten har ätit fel och då är det nog för mycket begärt av någon att göra en helomvändning på 9 månader. Inte tror jag någon väntande "passar på" att byta reissumies mot franskbröd och fettfri mjölk mot cocis, absurt!

Det skulle nog vara intressant att ta del av undersökningen men jag struntar nog att lägga ner mer tid på det.

Damn You alla sura forskare som drar slutsatser som gör livet surt för gravida, det är ju tufft som det är! (Men upprörda kvinnor ger publicitet för forskarn och bäddar kanske för vidare forskningsanslag?)

-Mio (som hittade din blogg via Going my own way-bloggen)
Sarah: god poäng, knappast ändrar värderingarna totalt bara för att man blir gravid. Det slog mig bara nyss att man i filmer ofta visa hur gravida antingen börjar spy eller hur mycket de äter och då oftast inte så hälsosamma grejer. Jag tänker på amerikanska feelgood filmer/komedier. Det kan ju bidra till en mer slapp attityd gentemot socker som i sin tur eventuellt ses i den ökade procenten som lider av graviditetsdiabetes. Se där, vi kan skylla på media igen ;)

Du har rätt i att det finns en tendens att romntisera "förr i tiden". Vissa saker var bättre, vissa saker sämre. Idag är vi iaf sämre på att begränsa sockerintaget, generellt talat alltså. Det finns ju också så mycket mer a dolt socker för konservering i många olika produkter.

Mio: trevligt att du hittat hit, välkommen! :) Sant, om man "gottat sig i godsaker" redan innnan så är det kanske nog svårt att göra en helomvändning när man blir gravid. Det är nog klokt att höra på kroppen, men jag tror att motion nog så gott som alltid är bra, även fast man inte känner för det. Men det är ju ändå helheten som spelar roll, inte om man gick på den där 30 minuters promenaden varje dag, men avslutade promenaden på McDonalds.


Det verkar inte som om Pohjalainen kommer att lägga ut artikeln som nätversion, men det är alltså specialläkare Eeva Korpi-Hyövälti från Seinäjoki centralsjukhus som uttalat sig om hur egocentrisk och självisk nutidsmänniskan är. Det är hennes kommentar om sin egen forskning, men det är alltså inte slutsatsen som hon kommer till. Abstraktet finns här: http://pubget.com/paper/22898328/Effect_of_intensive_counselling_on_physical_activity_in_pregnant_women_at_high_risk_for_gestational_diabetes_mellitus__A_clinical_study_in_primary_care
Sarah sa…
=). Jag kände att jag kanske blev lite för upprörd. Men det blir lätt så... Var tid har nog sin "pest" och vi är inte mer än människor som ska försöka att leva våra liv.
Sarah: Det är bara roligt när folk engagerar sig och låter sig blir upprörd! :) Bra sagt, var tid har sin pest. Det blir ju inte bättre av att skuldbelägga och beskylla.
Linda sa…
jag tycker mej ibland ha ett underligt sötsaks behov jag inte tidigare ha känt av? då menar jag inte att jag nu frossar i sötsaker men från att tidigare inte bry mej vidare om (brukar hinna bli gamla/torra innan jag hinner äta upp) kan jag nu oftare hitta mej i godispåsen. har försökt se till att ha grönsaker/frukt hemma nu så jag äter det istället =) Har fortsatt nästan som normalt med motionen. ridningen fick jag sluta för en månad sen. men har istället börja göra pilates framför datan hemma =) mår/sover definitivt bättre dom dagarna jag rört på mej.
har en bekant som fick graviditetsdiabetes och henne sku man nog inte heller klassa som standard diabetespatient.
Linda: Jag är helt fascinerad av hur kroppen sänder så tydliga signaler, speciellt då man är gravid verkar det som. Nånting i det söta måste det väl vara som du behöver. :) Jag tror nog att vissa bara har jäklig otur med graviddiabetes. Det kan ju sitta i generna också inte bara i livsstilen.

Jag undrar varför andelen som drabbas av graviddiabetes har gått upp. Kan det ha att göra med det dolda sockret i allehanda produkter? Sen behövs det inte så mycket extra för dem som redan är benägna att få det? Humm, humm... nå kanske det står i Eeva Korpi-Hyövältis forskning, fast hon verkade nog inte ha koncentrerat sig på det dolda sockret.