Tänk så mycket lättare det är att vara lycklig när solen skiner? Känslan av glädje som skuttar och bubblar omkring likt kolsyra inom en. Solens värmande strålar på huden som får mig att slappna av och andas lättat ut. Det blir lättare att tänka goda tankar och känna goda känslor. Det som kändes grått eller svårt tidigare, känns nu avlägset och mer ofarligt när jag får gassa mot en solvarm, rödmyllad vägg och lyssna på istapparna som smälter. Det är nästan som om det inte fanns. Eller i alla fall är det gråa, dystra och farliga väldigt, väldigt långt borta och berör mig inte just i denna stund.
Så mycket lycka i lite solsken. Ett glödande klot som far fram i rymden i flera tusentals kilometer i timmen.
Joojaa, långt ifrån alla tänker förstås likadant som jag. Det finns många som hellre tar en dimmig regnig dag som med ett saktmodigt ro sveper in allt i ett mjukt täcke, istället för det obarmhärtiga, intensiva solljuset som skapar så starka konstraster. Speciellt såhär på vårkanten. Men, för mig är solsken livsenergi och glädje. Det är svårt att förklara hur uppspelt den här första vårsolen får mig att känna.
Därför undrar jag nog ibland varför jag väljer att bo här i Norden. När jag tydligt inte riktigt trivs i vintermörkret. Å andra sidan ger, eller tvingar, mig mörkret tillfälle att sakta in och stilla mig. Och utan vintermörkret skulle jag inte bli lika exhalterad över solskenet? Såatteeeh, alla årstider har sin charm? Men faktum är att jag har så mycket lättare att vara lycklig när solen skiner.
Näe, nu känns det som att jag inte har någon poäng alls, utom det otroligt uppenbara konstaterandet att solsken gör människor som mig på gott humör. Jag tillhör team Sunhine People.
Äh, förlåt! Det här var 5 minuter av väderlekssnack som ni aldrig får tillbaka. Jag lovar att skärpa mig.
Kommentarer