Vi borde jobba mera

Jag tar tillbaka det jag sade om att vi jobbar för mycket. Jag har funderat och kommit fram till att det inte stämmer. Vi jobbar inte för mycket.

Vi jobbar egentligen för lite. Vi jobbar för lite med det sånt som känns meningsfullt och bra. Vi jobbar för lite med sånt som för oss är hållbart, kärleksfullt, viktigt och roligt. Vi jobbar för lite på ett sätt som gör att vi inte ens minns alla gånger att vi jobbar.

Jag kom och tänka på det här när jag läste det som Peppe skrev om att hon knappt kunde fatta att hon får jobba med det som hon älskar. (Hon har jobbat hårt för att komma dit, vill jag nämna som en fotnot.)

Kan man jobba och ha kul? Kan alla ha privilegiet ett jobba med det som man älskar? Inte menar jag ju att allt måste var sprittas roligt hela tiden. Såklart det kommer motgångar och arbetslivet är ju som livet i allmänhet, ibland går det bra, ibland lite sämre. Men om grundkänslan är ändå skulle vara god för alla. Är det möjligt? Att det finns en passion och en kärlek till det man sysslar med, till livet, eller i alla fall till resultatet även om man inte alltid skrattar sig igenom hela processen.

Jag tror min poäng här är den att jag tror att världen vore en rättvis, skön och glad plats på många plan om man gjorde mer saker man gillar och njuter av och mindre saker bara för att det det hör till, för att man bara hamnat där, måste eller för att dina föräldrar gjort det. Människor som är tillfreds gör och också bättre val i vardagen, vilket också gynnar miljön och små söta djur.

Okej, så jag ska inte sticka under stol med att jag fortfarande tycker att vi har en vriden syn på hur vi tillbringar vår tid här på jorden, hur fixerade vi är vid prestationer och att arbetskulturen inte är sund. Jag vet också att man kan stressa ihjäl sig själv och prestera sig själv till utmattning när man sysslar med det som man älskar - kanske speciellt då, för man märker inte att karusellen snurrar för hårt när man gillar sitt jobb så mycket.

Jag vet inte riktigt hur den världen skulle se ut som tillåter alla att "förverkliga sig själva". Jag kan föreställa mig att det sakta, sakta, sakta kanske skulle leda till att man började lyssna mer på sin intuition och - tillåt min flummighet nu - sitt högre jag. Kanske det skulle leda till att man skulle göra allt fler val som varken skadar en själv eller andra och att fler skulle känna balans och harmoni och ett allt mindre behov av att konsumera sig till en identitet.

Verkar det långsökt?


Foto: Daniel Nissén

Comments

Peppe said…
Jag har funderat på ditt inlägg om att jobba för mycket hur länge som helst nu. Måste nog få ut mina tankar på bloggen (tycker du sätter huvudet på spiken).
Mgd Lndr said…
Tack Peppe! Det är svårt för en hel del jobb är ju roligt, men samtidigt är jobbkulturen inte alltid så rolig. Mina tankar är ännu lite trassliga, så ser fram emot att läsa ditt inlägg!