Saker som skaver, men tur är ju inte livet så allvarligt

Livet är inte att tas på för stort allvar. Tjolahoppsan hej. Därför varvar jag mina informativa inlägg om naturens skafferi med lite darvel. Tömma hjärnkontoret och låta tangenterna smattra direkt från det avgrunddjup till själ som hyser min innersta aggresioner.

Darvlet handlar idag alltså om saker om irriterar mig:

• blåa ljusdekorationer utomhus. I neon. Speciellt sådana som blinkar. Det börjar bli aktuellt nu i snart julbelysningstider. Ve och fasa.
  
  
• vurmande för allt rikssvenskt. Sådana människor som påstår att svenskarna gör överlägset bättre musik, TV, politik, design, teater och latten än vad vi gör i Finland och i samma andetag bekänner att hen knappt känner till dito i Finland (undantaget vanligtvis kaffet dock). Det provocerar mig o-e-r-h-ö-r-t när en finländsk, okej vem försöker jag lura, en österbottning proklamerar att hen identifierar sig mer med svensk kultur och än finländsk. Ofta nämner hen i samma mening att hen ändå är stolt finlandssvensk. Saaaay whut? Mitt råd är öppna TV-tablån, gå på teater eller läs en finlandssvensk - eller finsk! - bok och ta en titt på kulturen du lever i. Eller flytta. Hmpf. Hhhhmmmmmpppppfff!
  
  
• skönhets- och modebloggar. Jag förstår på ett logiskt plan att man kan tycka att det är intressant och vackert att experimentera med smink och kläder, men själv hinner jag bara läsa "skönheeee..." innan tankarna redan imploderat och ögonen börjat dingla ut från huvudet av tristess och äckel över konsumtionen i världen. Jaaja, litepikulite överdrivet då förstås. Men bara lite.
  
  
• felanvända uttryck och språkfel, såsom när folk som skriver "skryta på [sig själv]" istället för det korrekta "skryta OM någonting". När folk "gråter krokodiltårar" för att de är bittra över någonting, istället för i uttryckets egentliga betydelse fejka ledsamhet (ty krokodiler kan ej gråta). När "man slåss mot vindkvarnar" och tror att man kämpar i motvind, men i uttryckets egentliga betydelse kämpar med hjärnspöken och inbillade fiender. Till och med journalister gör dessa fel! Argargurghurgh, jag tuggar fradga är jag ser sånt. Pest i gommen och hårddiskdöd önskar jag människorna som gör sig skyldiga till detta.    

*tar ett djupt andetag och samlar mig*

• gröna ljusdekorationer utomhus. I neon. Speciellt sådana som blinkar.
  
  
• röda ljusdekorationer utomhus. I neon. Ännu mer sådana som blinkar. Inte pest- och hårddiskdödirriterande dock.

Kuriosa: kombon av blå-grön-röda ljus är riktigt fina, så länge de inte skiftar i neon (och blinkar). En lugn färgexplosion får mig att tänka på en romantiserad bild av tivolin från förr. Och så gillar jag ju julbelysning så där överlag. Mysigt värre.

That's all folks. För i övrigt är jag ju snäll och gosig som en kattunge, god och givmild, schysst och skön, så länge du inte gråter krokodiltårar på fel sätt...