Jan 22, 2017

Rapport från soffan


Här ligger jag i kökssoffan med yllesockor och långkalsonger, lyssnar på eldens sprakande och läser i en trädgårdsbok, eeh, och mobilbloggar. Här känner jag mig lugn, avslappnad, harmonisk och trygg. Och därute verkar världen brinna. Den brinner på grund av att världen - förhoppningsvis - är i förändring. 

Det känns som att jag inte kan låta installationen av Trump som USAs nya president gå okommenterat förbi. Samtidigt vill jag bara hålla händer för öronen och knipa ihop ögonen för jag orkar inte ta in världens smärta och frustrationer nu, förundras över Trumps lögner och frukta vad hatpratet kommer att leda till eller ens dras med i känslor av kämparglöd och vacker solidaritet. Varken det negativa eller det positiva orkar engagera mig just idag. Som sagt tankar jag energi i stillhet om helgerna just nu för att orka med rätt så stressiga veckor framöver. 

Jag vill vara som den där buddhisten som står i floden och känner och uppskattar strömmarna, men inte låter sig svepas iväg eller som kämpar motströms mot floden eller drunkar i vattenvirvlarna. Inte vara oberörd, men inte heller slukas. Börjar jag fundera och analysera världen utanför min tomtgräns börjar blodet ganska snabbt koka i mig och det börjar klia i fingrarna för att hjälpa till på nåt vis som jag kan - förmodligen förhastat i vredesmod. 



Det viktigaste just nu är att folk går samman i kärlek och solidaritet, ifrågasätter sina egna privilegier och konsumtionsmönster (av både liv och världsliga resurser) och börjar jobba - på riktigt jobbar och aktiverar sig - för att bygga en bättre värld. Det är så som jag ser på Trump. Han är en katalysator som för oss framåt. Hoppas jag i alla fall. Det finns nog en gnutta rädsla i mig för att mörkret istället kommer att ta över, men jag hoppas ju att det inte är så. 

Jag känner att min plats inte är där i demonstrationsledet just nu trots allt, trots att det var min första reaktion på hur jag vill bidra till förändringen. Där kanske jag redan varit, eller i alla fall snuddat därvid. Mer engagerade, välformulerade folk får vandra där denna gång. Min plats just nu är att förbereda och lägga grunder för att nya värderingar ska kunna slå rot. Vara med och skapa nätverk och modeller för hållbarare konsumtion av liv.

Och som vanligt måste man ju göra som Michael Jackson säger: I'm starting with the man in the mirror. Därav detta soffhäng och filosoferande denna söndag. 

No comments:

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...