Ljuva vinter, var hälsad.
Det må vara kallt som en vargavinter, men åååh så vackert! Och solen, SOLEN!
Jag formligen dansar fram i pudersnön, gnistrande av iskristaller! Hehehe... eller nåt sånt.
Nu kan en idka lite Blondinbella-tänk och istället för att banna kyla, sucka över de tjocka vinterkläderna och muttra över frusna bildörrar, så kan man tänka på hur skönt det är med lite mer ljus, hur ren världen plötsligt verkar, hur glada alla (vinterälskande) barn blir över att äääntligen få åka pulka och hur fantastiskt vackert det är med rimfrostade träd, gnistrande snödrivor, dis över isen och det låga solljuset som silar in mellan husen och träden. Det är nästan så det är värt igen att bo på dessa nordliga breddgrader.
Kommentarer
Vilken underbart härlig vinterbild :)
Mikaela: jaa, underligt, kylan är samtidigt både hemskt och jobbigt men också så fin och skön.
Så lustigt, jag tänkte faktiskt på det för någon dag sedan. Att jag skulle göra inlägg om mina favoriter i Berlin. Måste jag ta itu med. Tack för påminnelsen :)