Jag har haft väldigt lite matinspiration på senaste tiden och mest levt på rotsaker i ugn, bortbjudningar och enstaka smörgåsmiddagar. Jag skulle gärna äta lite mer raw food, men det verkar inte funka när det är så här kallt och mörkt och när råvarorna som krävs till sånt oftast är icke-säsongsenliga.
Här om dagen blev det i alla fall lite halv raw foodigt. Jag testade på Sofies detoxgryta med champinjoner, lök, vitlök, spenat, surkål (!) och nässelfrön serverat med lite raw batatpasta och mozarellaost. Det var nästan så att jag följde Sofies recept, förutom att jag använde matlagningsgrädde istället för kokosmjölk och konserverade minichamppisar istället för färska helt enkelt på grund av brist på annat i köksskåpen. Sen hade jag inte heller garam masala utan tog istället organisk thaikrydda som fanns i min kryddhylla. Ah, och så satte jag lite mer lök, eftersom jag har massor och måste försöka använda upp dem före de går hädan.
Nässelfröna - eh, satte visst en halv deciliter "i misstag" - satte jag i till sist när maten svalnat litelite grann, för att bevara så mycket som möjligt av näringen i dem. Oroa er inte, det smakade inte gräs trots nässelfröna, utan de gav en subtil mersmak utan att ta över. Surkålen är superbra och ger en spännande sötsur smak. Jättegott!
Sofies ursprungliga recept finns alltså HÄR.
Här om dagen blev det i alla fall lite halv raw foodigt. Jag testade på Sofies detoxgryta med champinjoner, lök, vitlök, spenat, surkål (!) och nässelfrön serverat med lite raw batatpasta och mozarellaost. Det var nästan så att jag följde Sofies recept, förutom att jag använde matlagningsgrädde istället för kokosmjölk och konserverade minichamppisar istället för färska helt enkelt på grund av brist på annat i köksskåpen. Sen hade jag inte heller garam masala utan tog istället organisk thaikrydda som fanns i min kryddhylla. Ah, och så satte jag lite mer lök, eftersom jag har massor och måste försöka använda upp dem före de går hädan.
Nässelfröna - eh, satte visst en halv deciliter "i misstag" - satte jag i till sist när maten svalnat litelite grann, för att bevara så mycket som möjligt av näringen i dem. Oroa er inte, det smakade inte gräs trots nässelfröna, utan de gav en subtil mersmak utan att ta över. Surkålen är superbra och ger en spännande sötsur smak. Jättegott!
Sofies ursprungliga recept finns alltså HÄR.
Kommentarer
Nanó: indeed, det ÄR tråkigt att äta skilda grejer för maten är ju också en social grej. Men det låter ju som en jättebra kompromiss.