Blåbärsvandraren

Härligt, härligt att samlarperoiden börjat igen! Igår var jag ute i skogen och plockade blåbär. Milde tid vad skönt att vandra runt i skogen i solsken och så gott som myggfritt. Alla dofter, den mjuka jorden, skuggorna, solen som silar igenom grenverket, tystnaden och samtidigt alla små ljud från fåglar, kryp och ens egna dämpade fotsteg och prasslet av den taktfasta rörelsen. Rafs, rafs, rafs, steg, steg, rafs, rafs. Underbart. Och så går man där och letar och plötsligt kommer man över ett dunderställe där man bara behöver svepa en gång med plockaren i riset för att fånga upp minst 20 bär som rasslar ner efter gallret. Den känslan. 

Blåbären sjunger nog på sista versen nu, men är du snabb hinner du ännu plocka några liter.
Så här glad och galen blev jag när jag hittade ett superduper bra blåbärsställe. Förlåt.

Kommentarer

Christina sa…
Blåbär. <3 Har några lite i frysen för kommande behov i vinter.
Mia sa…
Så det finns ännu? Hade lust att åka ut till vårt blåbärsparadis idag men med det här vädret blev det inget av det...
Christina: Finemang :) Kommer du förresten på bloggträff? Skulle vara kul att ses, trots att du inte bloggar längre.

Mia: Joo det finns nog, men de börjar vara riktigt mogna och snart mosiga. Imorgon på söndag har det utlovats bättre väder.
Mariel sa…
gott med blåbär!!
Mariel: Indeed indeed!