"Klimatförändringen är en man"

Katrine Kielos skriver i DN om att "Klimatförändringen är en man". Könsrollernas begränsande ramar om vad "riktiga män" gör och inte gör - äter inte grönsaker, går inte till doktorn, babblar inte, däremot offrar mannen sig för sina kamrater, sitt land, sina barn, men inte för miljön - gör att klimatfrågorna inte går framåt.
McEwan beskriver det val som mänskligheten står för som ”Kommer tiderna bli kvinnligare eller kommer vi att dö?” ”Kvinnligare tider” innebär inte att kvinnor vid makten automatiskt är mer omhändertagande. (Det var om inte annat mycket svårt att hävda något sådant i Margaret ­Thatchers Storbritannien.) ­McEwans formulering beskriver snarare behovet av att bryta upp de kategorier som skymmer vår sikt. Och i princip samtliga bygger på kön.
Läs texten. Intressanta tankar. Jag vill gärna bena ut tankegångarna lite noggrannare, men såhär kort sagt går mina tankar till vår framtidstro och hur tekniska innovationer inte kan rädda vår planet samt tilll hur ingenting är svart och vitt och hur bedövande könsroller kan vara. Det krävs mycket mer än att man börjar tanka sin bensintörstiga City-Hummer med etanol för att rädda vår jord. Men mer om det senare.

EDIT: Här benar jag ut några av de tankar som väcktes.

Kommentarer