Att sitta tyst och känna efter

Hur fint är inte det här? Konstnären Marina Abramovic och Ulay hade en kärlekshistoria på 70-talet. När de kände att förhållandet hade nått sitt slut gjorde de en vandring från var sitt håll på Kinamuren, där de träffades på mitten för en sista omfamning. Sedan sågs de aldrig mera.

År 2010 gjorde Marina Abramovic en performans "The Artist is Present" på MoMa. Hon och en främling satt i tystnad och tittade på varann under en minut. Många upplevde någonting väldigt djupt och starkt under denna minut där de blev sedda, utan krav och förväntningar, och många känslor bubblade upp till ytan. Att stilla sig, bara se varandra utan att kommunicera verbalt och att känna efter är nåt vi alla borde göra ibland.

Konstnären hade ingen aning om vem som skulle komma och sätta sig ner framför henne. Kolla här...

Kommentarer

Vilken grej! Jag tycker att såna konstnärer är de bästa. Och vad häftigt när han kom och satte sig. Jag undrar vad de gjorde sen, om de pratade med varandra eller om de lät det vara så. Det skulle vara spännande att veta.
Jaa-a, tänk vilka känslor och tankar som måste ha väckts och virvlat omkring i den där stunden. Och tänk att hon fortsatte performansen efteråt. Jag vill nästan inte veta hur det gick på ritktigt... bättre att få fantisera ;)