Reko mat: direkthandel mellan dig och mig


Igår tog jag del av ett info- och diskussionstillfälle om möjligheten att som konsument köpa matprodukter direkt från producenten. Det handlar om att skapa ett nätverk av avtal mellan de som odlar och de som köper.

Avtalet är tidsbundet och produkterna betalas före första leveransen. Betalning på förhand gör att bonden har ett kapital att lägga ut för att få igång produktionen. I praktiken tror jag dock att det inte är speciellt relevant, för de flesta som ger sig med i leken har troligtvis redan någon sorts produktion på gång. Det är snarare praktiskt att ha betalat på förhand, så behöver man inte hantera pengar vid leveranstillfället. Som konsument kan man beställa t.ex. potatis en gång i veckan eller en grönsakskorg med olika grönsaker, ägg varannan vecka, kött någon gång i månaden osv. Produktsortimentet följer givetvis säsongen. Lite som en matring, men ändå inte. Här körs inga produkter ut. Istället träffas konsumenter och producenter en viss tid på en viss plats för leverans.

Förtroendet mellan kunden och producenten är viktigt. Ibland får kunden det som utlovats, ibland mindre, ibland mer. Man kan t.ex. inte veta på förhand om en produkt mognat tills den vecka som kunden gjort sin beställning. Ibland är morötterna större och fler, då får kunden mer för sina pengar och ibland kan en översvämning förstöra skörden och kunden blir helt utan just den produkten. Det verkar lite snedvridet att man inte får det som man betalat för och att det är främst producentens behov som ligger i fokus. Likaså är det tidsbundna systemet (avtal på 2-3 månader eller ett halvt år) och fasta mängden bättre för producenten är vad det är flexibelt för konsumenten. Hur vet man att bonden inte bara säger att skörden gått dåligt och kan därför leverera endast 70% av den avtalade mängden medan lagret egentligen är fullt? Hur går det om kunden råkar missa leveranstillfället? Blir kunden helt utan produkter då trots att man betalat? Därför är det viktigt att producenten kommunicerar varför det har gått som det gått och skapar ett förtroende till kunden.

Systemet passar små producenter och konsumenter som är måna om att veta varifrån produkterna kommer. Den stora partihandeln har egna logistiksystem och det krävs stora mängder för att en producent ska kunna leverera. REKO-systemet är inte heller nåt som bonden kan livnära sig på, utan det är mer som ett tillägg eller komplement till den vanliga produktionen. Orsaken är att systemet funkar bäst och är hanterbart i mindre skala. Blir det för stort blir logistiken svår.

För producenternas del är avtalen ett tidseffektivt sätt att få ut sina produkter. De behöver inte stå på torget och hänga hela dagen, köra hundratals kilometer för att leverera varorna till kunderna eller ständigt vara i standby om kunderna plockar upp produkterna direkt från gården lite när som helst. Dessutom undviks svinn. Bagaren vet på förhand hur många bröd hen ska baka eftersom beställningen gjorts på förhand. En annan positiv aspekt är att ingen förpackning behövs. Eftersom mellanhänderna klipps bort borde även produkten bli billigare för konsumenten.

Ett problem är dock organiseringen. Vem kordinerar och hur sköts betalningen? Ska bonden själv ta emot betalningen direkt till kontot eller ska det gå via en kordinatör? Kommer systemet att vara självuppehållande efter att det kört igång eller behövs det en eldsjäl som håller i trådarna även i fortsättningen? Hur är det med hälsoaspekten? Inget hygienpass behövs för att baka eget bröd i eget kök. Köttet måste dock gå via ett certificerat slakteri. Mycket att fundera på och utveckla, men ett superbra initiativ att återställa kontakten mellan konsumenten och speciellt mindre producenter.

Kommentarer

Det är ju jättesmart att göra så. Man bidrar ju till att minska mellanhänderna mellan bonden och konsumenterna. Vilket i slutändan innebär mer pengar till bonden och mindre till mellanhänderna, som faktiskt inte behövs heller.

Här finns det olika slags föreningar eller något sånt som innebär att man en gång per vecka eller så får en laddning av säsongens matvaror. Vi funderade på att gå med i en sån och om det inte fanns någon nära oss så kunde man gå ihop med minst 10 st och så kunde bonden börja leverera till oss. Men vi har inte liksom kommit igång med det ännu. Kanske på to do-listan i år.
Avsaknaden av mellanhänder har definitivt sina fördelar, både för konsument och producent, men jag tror nog att mellanhänderna även i fortsättningen kommer att behövas. Storproducenter och sådana som inte orkar med kundkontakten passar mellanhandssystemet bättre än detta. Det är nog inte realistiskt att alla vill börja handla direkt från bonden och således behövs också butikerna. (men de stora matkedjornas monopol på marknaden bör definitivt ifrågasättas)

Kul att höra att det finns liknande system i Berlin. Tyskarna brukar ju nog vara föregångar med allt möjligt.
Jag har funderat länge på det här och diskuterat med sambon också. Jag håller med, viss del av mellanhänder kan behövas. Inte alla, men många. Jag tänker nog mer på att det fungerade förr och då borde det göra det nu. Vi ska ju tex flytta ut i skogen och bli självförsörjande med grönsaker och ägg. Då kommer vi också till stor del att köpa mer av lokala bönder. Fast såklart att inte alla har den möjligheten. Det tänkte jag inte på :)