Sjuuuhkt intressant program om resande och turism på Yle Teema nyss (skrev först nu, men programmet hann ju sluta före det här inlägget blev klart). Missade dock början av programmet, som förresten heter 2020 (SVT). Dagens program i den åttadelade serien ställer frågan om vi år 2020 kommer att flyga och resa såsom vi gör idag. Är det möjligt? Har tekniken kommit till vår undsättning?
En självklar aspekt i försöken att minska eller eliminera flygtrafikens miljöpåverkan är att byta ut det fossila bränslet mot ett miljövänligt alternativ. Vad ska man tillverka bräslet av? Av biomassa, men inte biomassa från världens matproduktion, eftersom det leder till höjda matpriser på basvaror. Man bör istället söka biomassa från restprodukter från jord- och skogsbruket. Forskningen är redan på god väg och resultat kan ses i flygtrafiken inom fyra år, om marknaden är villig.
En annan aspekt är att helt enkelt minska flygandet. Flygtrafiken växer explosinsartat och om det fortsätter i samma spår skulle vi år 2020 resa dubbelt så mycket som idag. Försök hitta en orörd ö i Thailand då. En av männen i programmet som förespråkade minskad rörlighet hade en rätt så knasig idé: personliga koldioxidkort. Varje människa skulle alltså ha ett korts kontokort med personliga utsläppsrättigheter som man skulle använda varje gång man tankar bilen, betalar elräkningen, flyger osv. De totala tillgängliga utsläppen skulle krympa med 5% per år för att gradvis minska våra utsläpp. De som inte använder sina utsläppsrättigheter kan sälja dem till såna som behöver och/eller vill ha dem. Visst, så länge de som säljer verkligen får ersättning för sina rättigheter, men det finns ändå en stor risk att klassamhället blir allt mer tillspetsat.
De flesta miljömuppar och många andra dödliga kan gå med på att ändra sina vanor, byta till ekologisk mjölk, undvika farliga kemikalier i rengöringsprodukter, samåka eller åka kollektivt mer, men få är redo att ge upp sin kärlek för att resa, se nya kulturer, träffa nya människor, längtan efter sol. Jepps, även jag.
Det här nu ganska långt samma frågor som jag tuggat på tidigare och som man kanske kan svara med att resa mer sällan och då vara borta i längre perioder istället. (Men riktigt klok på vad man borde göra blir jag inte, det finns inte bara ett rätt svar.) Det jag egentligen skulle skriva var hur fantastiskt det är att det produceras så här fina miljöprogram och att det pratas på alla möjliga olika håll om olika miljöaspekter! Roligt att miljösnack blir en allt mer naturlig del av våra diskussioner. Lite grann i alla fall.
En självklar aspekt i försöken att minska eller eliminera flygtrafikens miljöpåverkan är att byta ut det fossila bränslet mot ett miljövänligt alternativ. Vad ska man tillverka bräslet av? Av biomassa, men inte biomassa från världens matproduktion, eftersom det leder till höjda matpriser på basvaror. Man bör istället söka biomassa från restprodukter från jord- och skogsbruket. Forskningen är redan på god väg och resultat kan ses i flygtrafiken inom fyra år, om marknaden är villig.
En annan aspekt är att helt enkelt minska flygandet. Flygtrafiken växer explosinsartat och om det fortsätter i samma spår skulle vi år 2020 resa dubbelt så mycket som idag. Försök hitta en orörd ö i Thailand då. En av männen i programmet som förespråkade minskad rörlighet hade en rätt så knasig idé: personliga koldioxidkort. Varje människa skulle alltså ha ett korts kontokort med personliga utsläppsrättigheter som man skulle använda varje gång man tankar bilen, betalar elräkningen, flyger osv. De totala tillgängliga utsläppen skulle krympa med 5% per år för att gradvis minska våra utsläpp. De som inte använder sina utsläppsrättigheter kan sälja dem till såna som behöver och/eller vill ha dem. Visst, så länge de som säljer verkligen får ersättning för sina rättigheter, men det finns ändå en stor risk att klassamhället blir allt mer tillspetsat.
De flesta miljömuppar och många andra dödliga kan gå med på att ändra sina vanor, byta till ekologisk mjölk, undvika farliga kemikalier i rengöringsprodukter, samåka eller åka kollektivt mer, men få är redo att ge upp sin kärlek för att resa, se nya kulturer, träffa nya människor, längtan efter sol. Jepps, även jag.
Det här nu ganska långt samma frågor som jag tuggat på tidigare och som man kanske kan svara med att resa mer sällan och då vara borta i längre perioder istället. (Men riktigt klok på vad man borde göra blir jag inte, det finns inte bara ett rätt svar.) Det jag egentligen skulle skriva var hur fantastiskt det är att det produceras så här fina miljöprogram och att det pratas på alla möjliga olika håll om olika miljöaspekter! Roligt att miljösnack blir en allt mer naturlig del av våra diskussioner. Lite grann i alla fall.
Kommentarer