Mikrolån - inte en så bra idé sen heller?

Läste en intressant grej i dagens HBL om hur mikrolån till kvinnor i utvecklingsländer inte är så fantastiska som man först skulle tro. Tvärtom ökar de kvinnornas redan orimliga börda att sköta hem, hus och barn samt ännu dra in pengar. De får med andra ord knega på ännu mer än vad de tidigare gjort. I artikeln stod Senegal som exempel och där lär hushållssysslor vara under männens värdighet. De sitter istället och spelar kort, kollar hur världen dra förbi och känner sig värdelösa och onyttiga när det inte finns jobb för dem att göra. För att öka välståndet och framförallt jämställdheten genom mikrolån borde alltså också männen integreras mer och aktiveras i minkrolåntagandet. Kanske det så småningom skulle sudda ut tankarna om vem som är värdig att göra vilket jobb?

Tänk att en så god tanke kan slå ut så fel. Jag hade ingen aning.

Det finns ju förstås också många fördelar med mikrolån, t.ex. bryter man utanförskap, skapar empowerment för kvinnor och möjligheten till egna pengar, ökar företagandet. Men det är viktigt att vara medveten om även de negativa verkningarna. Ockerräntor kan vara ett problem om oseriösa aktörer ger sig in i spelet. Mikrolån som organiserat av utomstående krafter kommer ofta med rätt så strikta regleverk och villkor, medan spontant formade kvinnorgrupper på lokalnivå utformar mikrolån på deras egna villkor. Sen kan man ju också fråga sig hur stor effekt eller empowerment mikrolånen egentligen har för kvinnor, eftersom det finns en hel del juridiska hinder för kvinnor att kunna (vidare)utveckla sin verksamhet. Men ett steg i rätt riktigt är det i varje fall.

PS. Internet där hemma är ännu nere och hinner/kan inte direkt blogga på arbetsrasterna, så det får blir lite kortfattigt tills dess att Lolcatsvärlden åter finns i mitt hem. Oh wait, IRL-versionen finns ju redan...

Kommentarer

Mia sa…
Hag har svårt för mikrolån, ska man faktiskt sätta en lånebörda ännu på dessa fattiga? Ibland kan det säkert vara bra... men att detta är gyllene lösningen, icke sa nicke.

Hade dock inte tänkt på det där med jämställdhetsbördan...
Jag tror mikrolån fungerar bäst när organisationen sker innifrån, av dem själva. Men det kan ju vara svårt att starta sånt på lokal nivå utan erfarenhet eller ens vetskap om att man kan göra så. Hmm, hmm. För att komma igång kan lånbördan vara nödvändig, men hur den verkställs är avgörande. Blir det en kickstart eller en börda?