Cravings

Jag är uppriktigt intresserad och förundrad, det är inte förklädd kritik eller någonting sådant. Jag undrar varför gravida kvinnor (som inte ännu är gigantiska) skickar sina män till butiken efter sina cravings? Varför går man inte själv till butiken och frossar i allt det där goda som man kan tänka sig att finns där? Om man själv går till butiken får man ju med säkerhet alla de godsaker som man vill ha eller råkar få syn på. Eller är man helt enkelt för trött?

Om det är för att jämna ut den börda och obekväma tillstånd som kvinnan bär på, så låt mig hitta på bättre "hämningsmetoder"! Jag lovar att vara mer kreativ än att ett sent butiksbesök, mwuhahaha...

Kommentarer

mimedus sa…
Haha, bra point. Vad smider du för planer? ;)
SivÖ sa…
Men gör folk så? På riktigt, inte bara i sitcoms? Jag tror inte jag någonsin hört om någon som gjort det, annat än att be om en liter glass om mannen nu annars är på väg till butiken.
Men sen tror jag inte riktigt på fenomenet cravings heller...Eller rättare sagt, jag tror att det är bekvämt att skylla allt på graividiteten och frossa i sånt man inte annars skulle tillåta sig.
Malin sa…
Jag åt mycket glass när jag väntade Lovis, men regelrätta cravings... nä. Jag tror inte heller på dem, kanske för att jag inta har haft dem själv. I alla fall inte sådana som anfaller en så till den milda grad att man själv står helt handfallen och inte kan röra sig ur fläcken, utan behöver en partner som kan agera kurir.
Mimedus: hehe, nå bara ja sku få ett lämpligt offer så...

Siv och Malin: Nog verkar det så. Hmm, jag har lite svårt att uttala mig om cravings är sanna eller inte. Sen kan jag tänka mig att det är väldigt olika från person till person, inte bara fysiska reaktioner, men också hur man till sättet reagerar på en craving. Jag tror nog att det kan finnas de som upplever ett starkt sug efter nåt, men då undrar jag fortfarande varför man inte själv vill gå och köpa grejerna... Då är man ju säker på att det bli rätt.
Charlotte sa…
En mycket betydelsefull del av mina gravidetscravings var att maken uppfyllde dem.
Ahaa, jag blir lite klokare! Tack för kommentaren Charlotte!