May 15, 2012

Det obloggbara.

Jag drömde inatt att en hund (familjens husdjur) antingen höll på att dö eller hade lämnats bort. Två gånger. Det lär enligt Grand Old Internet betyda att man mister en god vän eller att ens instinkter försämras.

Jaha, det var ju illa, säger jag. En del vänner kommer och andra går. Man kan inte alltid vara synka hela tiden. Nu talar jag om långa perspektiv. Det härliga är ju dom där vännerna, vars sällskap man kan stiga in i och allt är precis lika normalt och avslappnat som det brukar vara. Såna man bara ser en eller två gånger per år och det gör ingenting fast vi ändras och växer, för vi skrattar ändå tillsammans. Tacksamheten i mitt hjärta rinner över när jag tänker på dem just nu.

Men för att återgå till ämnet. Hur mycket brukar ni ta till er av era drömmar? Jag tror nog att det kan komma fram en del från undermedvetandet som kan vara till hjälp även i vaket läge. Det är sällan, men det kan hända. Det svåra är ju att komma ihåg dem, för att inte prata om att förstå dem. Drömmar kan ju även vara ett sätt att bearbeta stress. Sen har jag vänner och släkt som säger sig alltid drömma om en viss grej före t.ex. någon dör eller någonting annat dramatiskt händer. Spooky, eh?

10 comments:

Christina said...

Jag har åtminstone jättesvårt att komma ihåg vad jag drömt. Å vissa gånger när jag kommer ihåg delar av drömmarna blir jag oftast lite fundersam, för det brukar vara helt konstiga delar.

Hanna said...

Jag brukar komma ihåg mina drömmar ganska bra, och jag har märkt att jag säkert under de senaste 15 åren ofta ofta drömmer om tomma gamla stora skolhus eller teatrar som jag får gå omkring i och upptäcka. Det är inte obehagligt utan jättespännande och intressant att inte veta vart en korridor leder, och samtidigt tänka på hur där månne har varit förr i världen.
Det närmaste jag har kommit tolkningar är att hus och olika rum ofta står för olika sidor hos en själv. Men det låter lite för allmänt tycker jag.

Maggie said...

Christina: jag är vanligtvis i samma situation. Det lilla jag kommer ihåg så förstår jag mig inte på :P Men såna drömmar brukar jag inte fästa så mycket uppmärksamhet på. Det är mera dom få som verkligen lämnar i minnet och så att säga känns efteråt, som jag vill (o kan) fundera vidare på.

Hanna: Det låter faktiskt lite väl allmänt. Du är en person som gillar att upptäcka nya saker och du gillar även historia? ;) Hmm, kanske jag skulle byta yrkesbana... :P

linnea said...

Hej,
jag brukar ibland få sånadär deja vu,ganska ofta t o m. Vet ej om jag verkligen varit med om det eller om jag drömt. Den vanligaste drömmen som jag kommer ihåg är att jag kan flyga och att jag blir jagad av vilda djur. Gillar ingendera. Sedan dagdrömmer jag lite för mycket...

Maggie said...

Uuh, deja vu är lite häftigt och litelite skrämmande på samma gång. Eller man blir iaf lite förundrad och förvirrad. Otrevliga flygdrömmar lär indikera att man känner att man inte riktigt har kontroll över en situation eller att man är rädd för en utmaning och inte redo att ta nästa steg.

kix said...

Jag studerar utvecklingspsykologi och har därför gått till ett drömseminarium en gång i veckan under hela våren, där vi studerande berättar och analyserar våra drömmar under ledning av två psykologer. Mycket, mycket intressant har det varit, och gett mig sååå mycket mera än jag först trodde att det skulle. Jag har insett att drömmar är som viktiga brev till en själv, från en själv. Man missar mycket av att inte öppna dem.

Kix said...

(sen vill jag också tillägga att såna där drömtydnings-uppslagsverk till största del nog bara är bullshit, för att uttrycka mig fint)

Maggie said...

Hihi, drömseminarium, men låter spännande. Intressant syn på drömmar att de är brev till en själv. Låter vettigt. Vad tror du psykologerna skulle säga om mina hunddrömmar? Hmm, jag vet inte om alla drömtydningsuppslagsverk är bullshit, jag tror nog att det kan finnas någonting i det. Men det beror ju säkert på författaren.

Kix said...

Haha, jaa det var faktiskt jättekul att sitta där och flumma i några timmar, kan nog säga att jag rekommenderar det!
Jaa problemet med drömuppslagsverk är ju att de alla säger så hemskt olika, och kanske inte alltid ens är skrivna av människor insatta i ämnet. Visst finns det symboler som betyder lite liknande saker för de flesta människor (C.G Jung med hans kollektiva medvetande och arketyper), men man ska akta sig för att haka upp sig på symbolerna, de kan inte tillämpas på alla. Freud menade dessutom att drömmars riktiga budskap ofta döljs i periferin i drömmen, och inte i det som verkar vara den "riktiga" handlingen. Detta för att man har försvarsmekanismer som vill skydda en lite mot vissa sanningar. Man VILL ju liksom inte förstå allt om sig själv alla gånger.
Nyckeln till att förstå en dröm finns alltid hos drömmaren själv, någon annan kan inte låsa upp den dörren, utan bara hjälpa dem i rätt riktning. Vill man inte förstå, så gör man oftast inte det. Men man kan bli överraskad vilket budskap vissa riktigt långsökta drömmar kan ha, saker som vid första ögonkastet inte verkar gå ihop. Till exempel så hade jag en jättelång och absurd dröm där jag jagade en mördare iklädd mantel, för att sen råna en bank. Den drömmen kom vi fram till att hade att göra med min längtan till att jobba som volontär på ett barnhem i Kenya, samt mina rädslor inför en sån resa. Inte vad man hade trott från början kanske, haha, men jag är helt 100 på att den handlade om det.
Så din dröm om hundarna kan betyda i princip vad som helst :D Vet iaf att min professor säkert hade yrkat på att hunden är du själv (han drog alltid saker tillbaka till en själv), och dess död då kanske står för att du håller på att utvecklas som människa och har lämnat en del av ditt gamla jag/liv bakom dig. Det kan vara sorgligt samtidigt som det är befriande att släppa taget. Bara ett exempel, vad skulle jag veta, jag känner ju inte dig :) Och ursäkta för den långa ramsan här, jag blir alltid så hemskt till mig när jag får diskutera drömmar, det är bland det intressantaste jag vet (och något av det tråkigaste många andra vet, tyvärr). :D

Maggie said...

Så intressant! Hehe, jag förstår inte hur ni lyckades komma fram till det där med manteln, mördaren, barnhemmet och rädsla :D ...men säkert genom att koppla drömmen till sig själv som du sa. Det låter ju helt logiskt nu när du förklarade att man ska gå tillbaka till sin egen situation för att tolka drömmarna, inte till allmänna uppslagsverk, eftersom drömmarna ju kommer från en själv.

Tack för din analys! Visst kan jag relatera till det du säger. Jag har gjort en livsstilsförändring där jag försöker leva mer hälsosamt och ekologiskt än förut. Hunden som höll på att dö var den från min barndom, dvs. mitt levnadsmönster då. Hunden som gavs bort/lämnades tillbaka är familjens nya hund och kan kanske antyda på det att min familj inte riktigt ännu har förstått eller accepterat mina nya livsval utan skjuter dem ifrån sig. Hehehe, kanske, kanske... å andra sidan har jag också en vän som jag känner att håller på att flytta sig allt längre bort från mig. Men sånt är ju livet, som sagt.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...