Jag är ingen konstnär, men jag blir alltid lite lyrisk när jag tänker på det bohemiska mottot: sanning, skönhet, frihet och kärlek! Jag känner hur mina imaginära vingar börjar fladdra och nacken böjs bakåt och jag tittar upp från dator/boken/TV:n/hushållssysslan och tittar ut och upp mot himlen. Jag känner friheten i mitt hjärta och är så tacksam för att det vackra i världen.
Jag älskar konst, vackra byggnader, vackra saker, vackra vyer, vackra människor. Skönhet är så viktigt! Givetvis pratar jag inte endast om fysisk och ytter skönhet, utan även den där lystern, värmen och känslan som finns hos inne i det vackra. Solen som skiner på en vägg kan vara vackert. Ett ensamt löv som driver i vinden kan vara vacker och troligtvis melankoliskt. Ett "Hej, jag har saknat dig" kan vara det vackraste. Skratt och skoj med vänner kan vara vackert. En tågresa mot ett mål full av förväntan kan vara vacker. En eftermiddag ute på gården kan vara vacker.
Det behöver inte vara så komplicerat att se hur fin världen kan vara.
...och imorgon kommer Moulin Rouge på TV! Jippii!
Jag älskar konst, vackra byggnader, vackra saker, vackra vyer, vackra människor. Skönhet är så viktigt! Givetvis pratar jag inte endast om fysisk och ytter skönhet, utan även den där lystern, värmen och känslan som finns hos inne i det vackra. Solen som skiner på en vägg kan vara vackert. Ett ensamt löv som driver i vinden kan vara vacker och troligtvis melankoliskt. Ett "Hej, jag har saknat dig" kan vara det vackraste. Skratt och skoj med vänner kan vara vackert. En tågresa mot ett mål full av förväntan kan vara vacker. En eftermiddag ute på gården kan vara vacker.
Det behöver inte vara så komplicerat att se hur fin världen kan vara.
...och imorgon kommer Moulin Rouge på TV! Jippii!
Kommentarer