Prokrastinationens slut

Jag har förresten äntligen läst färdigt Peppes bok Livet & barnet. Jag tyckte om boken väldigt mycket. Den har säkert provocerat en del läsare.  En episod som jag gillade var det där om att vara den där jobbiga typen som gapar om jämställdhet och rosa kläder och typen som vännerna urskuldrande försöker förklara åt varför deras son leker med traktorer eller dottern leker med dockor. Jag tyckte om det för att jag inte brukar vilja blanda mig i andras barnuppfostran eller predika om mina värderingar (förutom till min sambo då förstås*), men det är kanske okej att vara lite jobbig ibland. Inte alltid, men ibland. Jag kan nämligen ibland vara lite rädd för att trampa någon på tårna.

Jag ska ännu smälta boken lite grann. Kanske jag har några fler åsikter också. Vem vet.

Rätt så ofta brukar jag dra ut på att läsa färdigt böcker/tidningar eller spela ut spel som jag tycker mycket om. Jag vill helt enkelt inte att det roliga ska ta slut. Jag har t.ex. inte ännu heller spelat ut Zelda på Wii:n trots att jag tycker det är ett superbra spel...

EDIT 9.2.2012 ...och till mina vänner ibland.

Kommentarer