Jan 24, 2012

Den hatade färgen ROSA


 


Till höger en bild av ett drömflickrum som Carolina Gynning vill inreda till sin blivande dotter. Högst troligen provocerar Gynning bara och vill ha många kommentarer på sitt inlägg.

Nu är det här i och för sig bara ett rum, men det händer sig att den "rosa effekten" fortsätter utanför rummet.  Jag stötte på en klok kommentar om Gynnings iver om att få inreda ett flickrum i rosa med fjälrilar och tyllkjolar:
"Min kompis klippte i och med en teaterroll lugg och färgade håret blont vilket får henne att se yngre och mjukare ut. Det är det enda hon har gjort. Och hon upplever att hon får ett HELT annat bemötande - att folk behandlar henne som yngre, dummare och i behov av hjälp och stöd. Även då människor som känner henne mycket väl. Det finns forskning på att småbarn som är klädda klassiskt flickigt får ett mer utseendebaserat bemötande och blir mer gullade med och hjälpta på olika sätt. Jag vill inte heller förbjuda rosa, men att uteslutande lämna sitt barn till den sortens bemötande känns för mig som ett problem, och någonting jag skulle försöka undvika. Sen att det ger en viss nedvärdering av färgen rosa, det lever jag hellre med än att en potentiell dotter nedvärderas, om du förstår hur jag menar..." (Eftersom jag inte vet om denna person vill bli citerad eller inte så skriver jag inte ut namnet)
Ett argument som t.ex. Medelmåttan Malin har använt är att "Jag upplever inte själv att man blir annorlunda bemött som vuxen om man klär sig kvinnligt" utgår ju bara från de egna upplevelserna och då lyssnar man ju inte på de som de facto har upplevt en skillnad och de forskningresultat som de facto visar att man blir annorlunda bemött beroende på klädseln - stora som små.

Jag önskar att rosa och ljusblått bara var en färg bland alla andra, men än så länge är den starkt förknippad med vissa typer av personlighetsdrag eller en image. Visste du att rosa var en pojkfärg och ljusblått en flickfärg i början av 1900-talet? Så snabbt kan saker ändras. För att neutralisera färgerna tror jag att det behövs lite strängare tag och medvetna val mot neutralare färger, det vill säga en viss genushysteri som vissa vill kalla det. Det är så tråkigt att det ska vara såhär och jag vill inte döma någon som klär sina barn konsekvent i rosa/ljusblått enligt kön, men jag kan inte låta bli att göra det lite grann i alla fall.

Det är bra att få komplimanger, även för sitt utseende, men det är fördelningen av komplimanger i förhållande till övriga komplinger som ofta blir skev när tyllen, spetsarna och hårspännena åker fram. Det blir helt enkelt för mycket "Du är söt" i förhållande till "Du kan" och "Du är smart".

Den som älskar rosa och spets på sin dotter eller mörka dinusaurietröjor på sin son ska så hjärtans gärna klä henne och honom i det (om ungen själv vill det), men då måste man också vara mer uppmärksam på hur man själv och omvärlden bemöter det lilla hjärtegrynet.

No comments:

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...