Att springa som Forrest Gump

Efter att inte ha varit så taggad på att gå ut i kylan begav mig iväg på en promenad trots allt. Jag började gå lite planlöst, men ändå med en fundering om att inte gå allt för långt hemifrån ifall jag skulle bli för uttråkad. Plötsligt vände jag kurs och började gå in mot byn, där finns mer intressant att se på. Jag närmade mig kyrkan och vände kurs igen och tänkte att jag likaväl kan gå runt den som att gå förbi den. Vid nästa vägskäl bakom kyrkan tänkte jag att jag lika bra fortsätta lite till och fara via huset (vårt renoveringsobjekt) när jag nu ändå var så nära. I det här skedet var jag redan längre hemifrån än vad jag tänkt och springande. Det var så skönt med all frisk luft, den mörka himlen och fotstegens jämna trummande. Jag insåg då att jag beter mig lite som Forrest Gump.

"That day, for no particular reason, I decided to go for a little run. So I ran to the end of the road. And when I got there, I thought maybe I'd run to the end of town. And when I got there, I thought maybe I'd just run across Greenbow County."


Nu sku man behöva Pöll-Johans photoshopskillls...

Kommentarer