Apr 2, 2014

Vänner av guld

 
Nu börjar dom flesta i gänget ha firats. Vi är ett kompisgäng på 10-20 personer (lite beroende på vem alla som har möjlighet att vara med) av både mina och exets kompisar som har så väldans kul tillsammans. Och milde tid vad jag gillar att ställa till fest, planera och hitta på hyss och program. Att få ge av sin tid, energi och sig själv för att försöka göra någon annan glad gör ju mig glad. Och vad tacksam jag är för att jag och exet fortfarande är goda vänner. Jag skulle gå i bitar om jag "miste" dessa guldklimpar som jag nu känt i nästan ett decennium.

Till 30-års kalasen har det hört till att ställa till med nån överraskning - ibland lite större som en resa till London och ibland lite mindre skala som nån programpunkt. Själv blev jag ju förra året "kidnappad" två gånger - en gång till Åbo och en gång till skärgården i Estland. Mitt gamla, hårda granithjärta smälter lite när jag tänker på det.

Må edra livf äfen vara förgyllda av vänskapens glädjerus och många partyhattar.
Det här blev kanske en liten av en privat hyllning till alla de här hyvvens typerna som jag får umgås med alltid nu som då, men so what. För på riktigt, dom är ju guld! Och inte bara det här gänget, utan också alla de där andra som finns här i trakterna och särskilt de i hemtrakterna som jag inte ser så ofta men älskar ändå. Så tomt livet skulle vara utan dessa vänskapsband.

“Friendship is unnecessary, like philosophy, like art.... It has no survival value; rather it is one of those things which give value to survival.”
― C.S. Lewis, The Four Loves

Här satt vi i lördags i solen och njöt vid Vasklotbron. Så varmt och gött! Det är jag med de orange strumpbyxorna och lakanvita ansiktet. Vi leker den klassiska fotoleken "Känn igen plats och år" där födelsedagshjälten får göra en nostalgitripp down memory lane, höhö. Som sagt, guld.

Poängen med det här inlägget, tja, hmm, är helt enkelt att jag ville lyfta fram lite av det som gör livet sådär extra fint och bra ibland. Sällan är ju allt perfekt, ibland är det ganska fucking far from perfect, men finns det balans i det goda och hemska och framförallt tillräckligt med chokladkaka och champagne så känns livet ganska så bra i alla fall.

3 comments:

Linda i Berlin said...

Vad roligt med så många, fina vänner. Och att ni firar varandra med hyss och allt. Sånt gillar jag, men är aldrig med om för jag flyttat runt så mycket att jag har mina vänner runt hela Sverige.

Snyggt med orangea strumpbyxor :) Och det lakansvita ansiktet får nog snart lite färg.

Maggie said...

Linda: Men det finns säkert fördelar med att vänner lite här och där omkring i landet också :) Vårt kompisgäng är också uppdelat i landets (nästan) alla hörn. En del av oss bor längre norrut i Österbotten, en hel del söder i närheten av Helsingfors och nån enstaka i Åbo. Men det finns ju tåg, flyg och bil! Tack, jag diggar och de oranga strumppisarna. Snaaaart kommer fräknarna.

Linda i Berlin said...

Jo, men visst finns det bra saker med att vännerna lite överallt :)

Oh, fräknar! Om en tittar noga så får jag också det på sommaren. Så himla roligt det är. Jag känner mig så gullig då, haha