Jan 31, 2014

Den tiden på året för ett barn i ett barnhem i Indien

Strax efter jul fick jag post från Indien. Det var ett julkort ritat av ett av barnen, en kille i 10-11-års åldern, som bor på ett barnhem i Jaipur i Indien. Det är fadderorganisationen I-Aid som samlar in medel för att ge utsatta och föräldralösa barn ett hem och en utbildning. Idag finns det ungefär 100 barn som får en lite tryggare värld tack vare faddrarnas donationer. Bakom I-Aid finns faktiskt ett finlandssvenskt par och själva organisationen är politiskt och religiöst obunden.

Jag blir väldigt glad av att få ett handritat julkort från ett av barnen och några foton av barnhemmet. Må vara att de inte har en aning om vem jag är och kanske inte ens bryr sig om det, dessutom har en frivillig räkning bifogats till kortet, men jag blir ändå lite varm i hjärtat.

En del av killarna på fotot börjar vara i tonåren. Jag hinner inte hindra mig förrän jag tänker "Tänk om nån av dessa unga män blir en av de där indiska männen som våldtar". Min hjärna hinner ifatt och jag konstaterar att ryktet om Indien som världen våldtäktshuvudstad lyckligtvis är överdrivna. Det finns faktiskt mycket värre platser. Suck.

Jan 30, 2014

En stilla undran

Eller så stilla är den väl inte, snarare fåfäng. Jag undrar nämligen hur i hela h-, eh, fridens namn man tar bra självporträtt för att fotografera smycken som man tillverkat och som man gärna förevisar då dom är i användning utan att behöva jobba arslet av sig med stativ och manuell fjärrutlösare (som jag inte ännu har). Jag tänker bokhylla/skänk som stativ, men min fjärrutlösares timer är bara 2 sekunder. Att ta foto via spegeln kräver både spegeltvätt och dagsljus. Åh, vilka bekymmer, håhhå jajjaa.

Nåväl, det här kan ni grundligen begrunda, hehehe, medan jag nu sticker iväg på bio med min stödbehövande kompis. Vi ska kolla Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann.

Jan 29, 2014

Historiens första Slow Food Ostrobothnia-middag

Ikväll har jag ätit gott. Vi, som i föreningen Slow Food Ostrobothnia, ordnade nämligen den första middagen i Slow Food anda ikväll*. Vi styrde ihop en middag hemma hos Mia enligt knytkalasprincip för att arrangera ett fototillfälle för tidningen Vasabladet, som har en artikelserie om mat på gång. Slow Foods del av den artikelserien borde komma ut i mitten av februari.

På menyn stod rödbets- och aburginegratäng, råstekta jordärtskocka med egenodlad grönkål, vitlöksmarinerade stuvade bönor (även de egenodlade), krämig surkålssallad, himmelskt gott fröknäckebröd och så morotskaka av lokala morötter till efterrätt. Underbart! Tanken är att i framtiden ordna fler liknande trevliga träffar kring lokal och god mat för Slow Food intresserade. 

PS. puff, puff för föreläsningen om socker och hälsa av Ann Fernholm på Ritz i Vasa den 18 februari. Kom med, det blir jätteintressant, jag lovar!

*det vi ordnade igår heter tydligen Conviviality i Slow Food terminologin

Jan 27, 2014

Kreativt flow

Jag är inne i något av en kreativ sinnesstämning just nu och pysslar frenetiskt med naturmaterial. Kreativitetsflödet slog till igår på söndagskvällen, så ni kan ju gissa om jag gick och lägga mig i tid eller inte. Kröhöm. Nå, ibland, eller ganska ofta finns det viktigare saker än sömn. Hur som helst, jag hoppas ju att slutresultaten blir bra och i så fall - näh, i vilket fall som helst - så lovar jag att visa upp det jag håller på med. Men nu får jag be om att återkomma tills dess att skaparlusten lagt sig igen.

Jan 26, 2014

Godaste raw food pastasåsen med champinjoner, dill och alger

Plötsligt slog den till igen, lusten att laga raw food alltså. Jag har länge inte orkat befatta mig med nåt mer avancerat raw foodigt än sallader och smoothies. Av nån andledning började jag nu sukta efter lite lättare, lite grönare mat. Kanske det kom av den tunga söndagsmiddagen förra helgen.

Jag testade Västkust-pasta med dill och cashew, som vi blev serverade på Raw Life festivalen i somras av Rawfoodbaren. Så himla gott! Recepten kan köpas i deras webbutik och jag tycker det vara en bra investering, för maten var på festivalen var faktiskt god. Undrar om jag får återge Rawfoodbarens recept eller inte... jag har köpt recepthäftet, men? Det känns lite torftligt att berätta om hur gott det blev utan att kunna ge er möjligheten att också testa. Så, här är receptet!

Rawfoodbarens Västkust-pasta
4 portioner

3 dl cashewnötter - blötläggs
1-1,5 dl vatten
1 citron – Riv på fint rivjärn 1 tsk zest och pressa ur juicen – använd 1 -2 msk efter smak
kelppulver- 1 tsk (ger havssmak och jod)
1 krm malen svartpeppar
0,5 msk havssalt
1 msk B-jäst
Mixa till en slät kräm i mixer.

350 gram champinjoner, skurna i ”klyftor”
30 gram finhackad dill - 0,75 dl
30 gram finhackad persilja - 0,75 dl
75 gram spenat - 3 dl grovhackad
1 rödlök, skalad och finhackad

Tillsätt krämen till svamp, spenat, örter och lök och blanda om väl.
Ta 4 zucchini (eller batat) och svarva i spiralizer till spaghetti.

Det ser ut som många ingredienser men det är faktiskt superlätt! Jag använder en mix av alger istället för kelp. Både kelp, alger och B-jäst (även kallad öljäst eller näringsjäst) brukar finnas på hälsokostaffärer. Algerna ger en skön smak av hav och B-jästen en ostig eller krämig smak, så det lönar sig att ha med dessa ingredienser.

Jan 25, 2014

Mjölkte med nötmjölk, kardemumma och vanilj

Kanske för att stilla nåt sorts sötsug eller för att min törstande kropp kräver vätska* så bryggde jag en kanna ingefärste. I tekoppen blandade jag en nypa kardemumma, en nypa vaniljpulver (Urtekram har ekologiskt) och 1/2-1 dl nötmjölk. Jättegott! Inte direkt sött, men delikat i alla fall. Se det som ett tips. Det funkar säkert också med kaffe och/eller vanlig mjölk. Men då blir det ju förstås ett helt annat "recept".

*jag vaknade med huvudvärk, förmodligen orsakad av för lite vätska. Jag är så sjukt dålig på att dricka tillräckligt med vatten.

Jan 23, 2014

Ooops

Jag måste bekänna. Sockerfastan har väl gått okej, men igår deltog jag för första gången i ett styrelsemöte för Steinerdagiset i Vasa och där serverades Runebergstårtor. Det har varit en hektisk vecka, snålheten tog över och jag njöt av en mumsig bakelse. Och efteråt kändes det väl sådär. Lite dumt, lite onödigt. Äh. Nå, jag tänker ändå köra sockerfritt till slutet av januari, trots att jag stapplat lite. Jag har förresten märkt att det är efter maten som jag blir sötsugen. Vad betyder det?

Jag är förresten inte bekant med Steinerpedagogik sedan tidigare, men min bekant som lockade med mig försäkrade mig om att det inte gör någonting. Inte heller spelar det någon roll om man har barn eller inte. Det ska bli intressant. Undrar vad jag kommer att kunna bidra med? Det som intresserar mig är i alla fall det ekologiska, naturliga lekmaterial och att man så att säga följer naturens gång. Det är viktigt med ren mat, kreativitet och skapande. Saker som jag bryr mig om med andra ord.

Jan 22, 2014

Gör egna presentpåsar av cellofan eller papper

Före julen tillverkade jag några presentpåsar av cellofan till mina äppelchips. Här är instruktioner för hur man själv kan vika små presentpåsar av cellofan. Man kan lika bra använda papper eller presentpapper.

1. Ta en ren mjölktölk som hjälpmedel och klipp ut en bit cellofan som går runt tölkens omfång och cirka 5 cm i nedre kanten och ca. 8-10 cm i övre kanten.

2. Vik upp ena långsidan

3. Vik upp den andra långsidan och tejpa ihop båda flikarna med genomskinligt tejp.

4. Vik bottnet genom att vika in kanterna mot mitten som man vanligtvis gör när man paketerar.

5. Vik andra kanten av bottnet likadant som ovan. Tejpa ihop på mitten. 
Här ritade jag ut några pilar för att visa riktningen på vikningens översta lager.

6. Vik ner de båda resterande flikarna på bottnet och tejpa.

7. Dra och lirka försiktigt ut mjölktölken från påsen. 
(Tejpa långsidan ytterligare vid behov)

8. Färdiga att fyllas och sedan knytas ihop upptill!

Försök nu sen fota genomskinliga påsar. Hrmm. Nå sådär, där var dagens pysseltips. Mer tips och inspiration finns under etiketten pyssel.

Läsarundersökning

Förresten, i slutet av året hade jag ju en liten förfrågan om vad ni läsare gillar att läsa om här på bloggen. 26 vänliga själar klickad i sina preferenser och här är resultatet presenterat i popularitetsordning:

1. me, me, Maggie (12*)
2. naturens skafferi (12)
3. ekologiskt leverne (11)
4. raw food (10)
5. andlig utveckling (10)
6. recept (8)
7. katterna (8)
8. tillsatser och kemikalier (7)
9. miljöfrågor (7)
10. jämställdhet (5)
11. naturbilder (3)
12. yoga (3)
13. annat (1)

*klick

Tack, tack, TACK för att ni tog er tid för att svara. Det är jätteintressant för mig att se vad som intresserar er! Få se om det blir några radikala förändringar i inläggen och upplägget nu, heh.

Jan 21, 2014

Bloggdoktorn, hjälp mig

Oj ve, oj ve. Jag har varit tvungen att pausa lite med yogandet för min högra handled gör ont sen en tid tillbaka. Jag misstänker att det delvis beror på det överdrivna antalet timmar jag sitter framför datorn - både på jobbet och hemma - samt på alla armhävningara som är involverade i både solhälsningar och upward/downward-facing-dogs. Måste jag nu bara vila och vänta eller kan jag yoga i alla fall?

Det är vanligt att man drar på sig handledsont och dylikt när man yogar, eller ska vi säga slarvar och yogar, då man inte kan eller orkar göra alla asanas (positioner) helt korrekt. Och det kan man ju inte heller förvänta sig. Det är ju en inlärningsprocess. Petra på Inner Strength har gjort en serie inlägg om just olika yoga-relaterade skador och hur man bäst undviker sånt.

Men oj vad der harmar just nu. Jag har ett sånt sug efter lite böj, töj och stilla fysiskt fokus. Kanske bara lite, lite grann.

PS. Jag har inte ännu kommit ut mig i skidspåret trots att vintern äntligen kommit. Det har helt enkelt varit för ka-ka-kaaallt.

Hitta katten, del 28

Var slutar fårfällen och var börjar katten? Vem vet. Ingen.
Inte ens katten vid det här laget. Kurr, kurr, kurr, det är för kallt där ute.

Jan 20, 2014

Med risk för att upprepa mig

Ni får ursäkta att bloggen tillfälligt har blivit en fotoblogg, men vad annat kan man när det är så fruktansvärt vackert där ute och man bara måste få fånga allt på bild. Det här såg jag i helgen när jag vandrade runt längs med vägarna och stigarna i byn. Hoppas ni också hann njuta av naturen och solskenet i helgen!




Th-th-th-that's all folks!

Jan 19, 2014

Halv raw champinjon-spenatgryta

Jag har haft väldigt lite matinspiration på senaste tiden och mest levt på rotsaker i ugn, bortbjudningar och enstaka smörgåsmiddagar. Jag skulle gärna äta lite mer raw food, men det verkar inte funka när det är så här kallt och mörkt och när råvarorna som krävs till sånt oftast är icke-säsongsenliga.

Här om dagen blev det i alla fall lite halv raw foodigt. Jag testade på Sofies detoxgryta med champinjoner, lök, vitlök, spenat, surkål (!) och nässelfrön serverat med lite raw batatpasta och mozarellaost. Det var nästan så att jag följde Sofies recept, förutom att jag använde matlagningsgrädde istället för kokosmjölk och konserverade minichamppisar istället för färska helt enkelt på grund av brist på annat i köksskåpen. Sen hade jag inte heller garam masala utan tog istället organisk thaikrydda som fanns i min kryddhylla. Ah, och så satte jag lite mer lök, eftersom jag har massor och måste försöka använda upp dem före de går hädan.

Nässelfröna - eh, satte visst en halv deciliter "i misstag" - satte jag i till sist när maten svalnat litelite grann, för att bevara så mycket som möjligt av näringen i dem. Oroa er inte, det smakade inte gräs trots nässelfröna, utan de gav en subtil mersmak utan att ta över. Surkålen är superbra och ger en spännande sötsur smak. Jättegott!

Sofies ursprungliga recept finns alltså HÄR.

Jan 18, 2014

Stjärnhimmelen

Igårnatt var jag ute och beundrade stjärnhimlen och fotograferade. Egentligen skulle jag ha viljat ha bilder på stjärnorna, men månljuset var allt för starkt för att få några vettiga bilder. Även dessa blev suddiga, bland annat på grund av högt ISO-värde och brist på fjärrutlösare, men åh vad fint det var. Så stilla och tyst. Bara snön som knarrade under mina fötter och kameran som surrade. Älskar dessa klara januarinätter! Mina fingrar höll dock på att ramla av på grund av kylan i och med att jag måste ta bort handskarna emellanåt för att justera inställningarna.




Tipsmaskinen

Jag fortsätter att spotta ur mig tips idag.
  • den som känner sig hugad på det finska språket kan beställa en väggkalender med tips på säsongsvaror, Pohjoismainen satokausikalenteri, som månad för månad listar säsongsenliga råvaror, både nordiska och importerade. Bra sätt att hålla koll på vilka råvaror som faktiskt är färska och inte suttit i lager eller drivits upp med hjälp av växthus och artificiellt ljus/närning.

  • färsk, lokalt bröd att starta dagen FTW! Mitt tips är Aroma Bageris vinterbröd med bland annat morot, potatisflingor, färsk timjan, svarta sesamfrön och rostad lök. Så. Jäkla. Gott.

  • färskt källvatten är rent, renare än det som kommer från våra kranar eftersom vattnet har filtrerats genom många olika jordlager i flera hundratals år. Eftersom det legat djupt under jorden har det inte föreorenats av kemikalier och strålningar som vi orsakat på jordens ytlager. På den här sidan www.findaspring.com  och den här motsvariga finska sidan Löydä Lähde kan du hitta en källa nära dig, eller dela med dig och fylla i en ny källa som inte ännu finns listad. Själv har jag inte (ännu) börjat samla källvatten. Nån som vet en nära mig? Läs mer om källvatten på Morotsliv.

  • ser det ut så här även hos dig? Då är mitt tips att stänga datorn och gå ut i solskenet i denna underbara vintervärld som äntligen är här!

Jan 17, 2014

TV-tips

Om du letar efter nåt kul, tänkvärt och lite hjärteskärande så ska du se på Fröken Frimans krig på Yle Areena (tillgängligt endast i Finland, men den är ju producerad i Sverige så det kan ju inte vara omöjligt att få tag på den där heller). Modiga kvinnor i början av 1900-talet som kämpar för sin rätt att bestämma över sig själv och sitt yrke. Okej, den där beskrivningen lät ju inte så tåkittlande spännande, men jag looovar att det absolut är värt en titt! Jag kollade just sista delen och ömsom skrattade jag och ömsom rann några tårar. Väldigt, väldigt bra miniserie.

En får uppskattning för det som feminismen och modiga kvinnor före oss har fått till stånd under en tidsperiod då det inte alls var självklart att en kvinna kunde tänka eller göra självständiga beslut. Respekt, liksom.

Har feminismen gått för långt?

Har du funderat om vi kan komma så mycket längre i jämställdhetskampen? Eller ondgjort dig över att nu banne mig har didär feministjävlarna gått för långt? Eller helt enkelt tyckt att nuuu räcker det!

Svaret på dina frågor finns här www.harfeminismengåttförlångt.nu

Jan 16, 2014

Morninglight

God morgon världen!
Jag är fortfarande lyrisk över att ljuset har börjat återvända! I och för sig tog jag sovmorgon och åkte iväg först 8.30 mot jobbet, men härligt att det inte längre är mörkt som i en tunna i en brunn. 
Hoppas ni får en riktigt fin och inspirerande torsdag!

Det finns inget manus

Lösa tyglar. Jag glömmer det så lätt. Mycket second guessing när jag funderar och känner efter. Gör ibland med eftertanke, men ofta mer på känsla. Och jag gillar det, att gå på känsla. Det blir som det blir, men det blir i alla fall nåt. Att fundera ut saker enbart med logiska resonemang utan att alls lyssna på hjärtat blir bara svårt, har jag märkt. Och svåra människor finns det redan tillräckligt av. Stillastående, tysta, svåra folk. Sådan vill jag ju inte vara.

På tal om att gå på fiilis. Jag märker att många har lite svårt med, eller tycker i alla fall att det är lite konstigt att jag och exsambon fortfarande är nära vänner. Är det? Kanske, men det känns inte jättekonstigt. En av mina närmaste vänner sa nyligen till mig "Var inte så hård mot dig själv. Det finns inget manus."

Det finns inget manus.


PS. Jag skulle helst bild- och matblogga just nu, inte bara svamla, men jag har förslagt sladden till kameran, så jag har lite svårt att flytta över bilderna till datorn. Äh. 

Jan 14, 2014

Ljuva vinter

Ljuva vinter, var hälsad. 
Det må vara kallt som en vargavinter, men åååh så vackert! Och solen, SOLEN!
 Jag formligen dansar fram i pudersnön, gnistrande av iskristaller! Hehehe... eller nåt sånt.

Nu kan en idka lite Blondinbella-tänk och istället för att banna kyla, sucka över de tjocka vinterkläderna och muttra över frusna bildörrar, så kan man tänka på hur skönt det är med lite mer ljus, hur ren världen plötsligt verkar, hur glada alla (vinterälskande) barn blir över att äääntligen få åka pulka och hur fantastiskt vackert det är med rimfrostade träd, gnistrande snödrivor, dis över isen och det låga solljuset som silar in mellan husen och träden. Det är nästan så det är värt igen att bo på dessa nordliga breddgrader.


Jan 13, 2014

You've felt it your entire life


You've felt it your entire life, that there is someting wrong with the world.
You don't know what it is, but it's there, like a splinter in your mind, driving you mad.

Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Med att skriva, men helst skrika, ut JA, precis så känns det?! Med att berätta att jag vill komma bort från konsumtionshetsen och kapitalismen? Att jag inte förstår hur vi, människor, orkar leva med stängda ögon utan att se omkring oss, se varandra, se jorden? Att jag känner mig ensam med denna gnagande känsla av att det är någonting oerhört världsfrånvänt och fel med hur vi lever våra liv utan att riktigt kunna sätta fingret på varken problemet eller lösningen? Jakten och girigheten efter livet, pengar, hemmet, kläderna, semestern, nästa veckoslut, fredag, festen, inredningen, prylen, fyndet, resan, lyckan, allt.

Jag såg nyss filmen Into the Wild som handlar om en ung kille som vänder sig bort från ett samhälle som han ser som sjukt och beger sig iväg genom USA för att slutligen vandra in i Alaskas vilda natur. SPOILER ALERT: Där dör han oturligt nog just när han kommit till insikt om att man uppnår lycka genom att dela den med någon. Det är förresten hans skäggiga ansikte som skymtar i början av videon. 

Ibland får jag samma impuls att vända ryggen mot alla grejer, fasader och den sjuka kapitalismen och istället bara försöka komma nära naturen och leva ett renare liv. För just nu lever jag ju också mitt inne i samma jakt: hemmet, resan, lyckan. Men jag delar också samma insikt som killen i Into the Wild; att lämna allt och isolera sig från världen funkar inte. Jag vill ju vara mitt i och del av livet, bland alla jag älskar.

Och jag funderar. Är det just det som vi borde vakna upp till? Kärleken? Till våra medmänniskor menar jag, inte bara den romantiska kärleken. För det känns som om vi alla skulle ha potential att älska mycket mer än vad vi gör nu. Vi kan vara mycket godare, vänligare och leva med större hjärtan än vad vi gör nu. Det är som vi ibland har glömt bort att vi alla är medmänniskor, inte konkurrenter, och att även jorden på ett vis är en del av oss.

Vår värld är sjuk. Det finns för mycket girighet, bedrägeri och egoism - sett på en macronivå av samhället. På individnivå snurrar vi på i nåt sorts ekorrhjul, gnatar på med knappt om fritid, för att tjäna pengar, för att köpa saker, hem, bil och nödvändiga grejer, för att ha råd att försörja familjen och för att nästa generation ska kunna göra samma sak på nytt, för att vi inte tänker att det skulle finns andra eller bättre val.

Och på en mikronivå fungerar det ju. Glädje, lyckan, kärleken från familjen, vänner, hobbyn, livet. Allt det fina som gör livet gott. Goda bullar, ett lyckat projekt, glädjen över ett nytt spel, en dag på stranden, vinglas i natten och så mycket mer. Ändå, betraktat lite längre bort ifrån, så ser vår värld ut som ett stort öppet sår. Inte överallt och inte alltid. Men tillräckligt stort för att göra mig förskräckt. Men jag vet, känner det, att det inte måste vara så här. 

Kärlek. Godhet. Kindness. Bliss. Det finns där. Allt finns inom oss. Öppna ögonen.

Jan 10, 2014

Släng en sak om dagen

Jag såg en artikel i dagstidningen Helsingin Sanomat som handlade om att göra sig av med en grej om dagen. Helsingforsaren Maari Fabritius blev inspirerade av dokumentärfilmaren Petri Luukkainen, som för nåt år sedan tröttnade på alla sina grejer och förde bort dem till ett förråd. Han gick och hämta en sak om dagen och på så vis fick han värdera sina grejer mot sina behov.

Att dumpa alla grejer verkade lite för extremt för familjemamman Maari. Hon svängde istället på steken och beslöt sig för att göra sig av med en sak om dagen under ett års tid. När hon handlade nya grejer fick hon fundera en god stund på om det verkligen var en grej som hon kunde stå ut med resten av livet.

Om hon köpte nåt nytt skulle det kompenseras med att nåt annat åkte ut, utöver den dagliga grejen. Det var inte heller så enkelt som att slänga i soporna, utan först funderade hon på om man kunde hitta ett nytt liv åt prylen och om det inte lyckades så skulle den sorteras till rätt återvinningsstation. Hon startade en grupp på Facebook som samlade över 3000 likes, varav en del hängde på utmaningen.

Fantastiskt hur en människas vardagliga handlingar kan skapa sådana ringar på vattnet. Se där, våra små till synes obetydliga handlingar kan visst ha positiva följder.

Jag fundera nu förstås på att göra nåt liknande. Linda i Berlin körde hela förra året en månatlig ut-in lista där hon kollade hur många grejer som hon köpte och hur många som åkte ut ur huset. Lite samma princip som Maari. Imponerande att orka hela året till slut.

Jan 9, 2014

Ingefärste och sprängticka


Te med bitar av färsk ingefära och sprängticka som jag kokade upp i cirka 30 minuter.
Jag har kurerat mig med ingefärs- och sprängtickate de senaste dagarna eftersom jag har dragit på mig nån sorts förkylning med ont i halsen. Usch. Hoppas jag blir frisk till veckoslutet. Det vankas nämligen roligt besök av en vän från grannstaden och sen spelkväll på kvällen. Idag när jag kom hem ooorkade jag inte laga mat, utan åt några smörgåsar istället och lade mig sen i sängen för att "läsa". Snark! Vaknade klockan tio. Tydligen var jag lite trött. Nu ska jag gå och lägga mig på nytt. Heh. Spännande, spännande liv som jag har.

Jag var tydligen lite oborstad i håret imorse på jobbet. Ojdå.

Jan 8, 2014

Proper - sexig - hora

Idag cirkulerade ett inlägg på Brunetten.se i min newsfeed. Länken handlade om hur tokigt och ologiskt det är att skylla våldtäkter på klädsel, alkohol eller offrets reaktion (eller snarare bristen på motstånd). I inlägget hade kvinnan och mannen så att säga bytt plats. Att svänga om rollerna fungerar ibland väldigt bra för att synliggöra hur tassigt någonting är. Såsom i detta klipp:

Hej från sockermonstret

Just nu verkar det där med sockerfasta som en ganska dålig idé. Jag är nämligen trött och måste jobba ännu lite på en grej ikväll. Därför skulle jag hemskt, hemskt gärna pigga upp mig med en chokladbit eller pepparkaka. Jag veeet ju hur det här fungerar. Sover jag inte tillräckligt eller om jag stressar så vill jag ha nåt tycka-synd-om-mig-själv-gott. Nå, jag öppnade istället en påse frusna blåbär. Milde tid vad gott! Jag som trodde att sötsugsmonstret inte skulle bli tillfredställt. Så fel jag hade. Enda nackdelen med det här är att mitt vita tangetbräde sakta färgas lila...


Jan 6, 2014

Vardagliga och konkreta mål för år 2014

Jag har inte ännu orkat formulera en "masterplan" för 2014. Jag tänkte börja med en lite mer konkret nyårslista á la Karkki.

Vardagliga och konkreta mål för 2014:
  • sockerfasta en månad. Bara för att kolla om jag klarar av det. Jag tror att jag äter en hel del (vitt) socker utan att jag tänker på det eller ens märker det, så ska bli intressant att se i vilka situationer jag vill ha socker. Inget godis, choklad eller ens honung i te. Inga undantag, inte ens vid bortbjudningar. Nu, sedan 2.1, har jag inte ätit vitt socker, choklad eller godis. Nej vänta nu, jag glömde faktiskt bort mig lite idag och åt några mumsiga julgodisar hos Sofie, men de innehåll mest nyttigheter och knappt nåt socker alls tror jag. Hon är ju ändå kostrådgivare.
  • plankan i åtta minuter. Hahaaha! För det gick så bra förra året. Nåh, nya tag! 
  • köpa alla kläder på loppis, med undantag av underkläder och simkläder och eventuella specialplagg som inte finns på loppis. Dessutom är min garderob faktiskt ganska överfull av kläder redan nu...
  • stänga av datorn efter kl. 21. Ehemm, i skrivande stund är klockan 23.26.
Jag tror det får räcka. Människan lär kunna hantera sisådär tre saker eller mål åt gången. Blir det för många grejer så blir det bara mos. På tal om mos, lite så känner jag mig inför att jobbet kallar imorgon. Arbetsmängden är fortfarande äcklig eftersom jag inte hann med allt före julen, men nu vetjahe tar sig så småningom. Hoppas jag.

Jan 5, 2014

Produktiv liv - en ständigt växande ekonomi

Forskare undersöker en framtid utan tillväxt. Eller egentligen undersöker de tre olika framtidsscenarier med tanke på att våra resurser ändå - surprise, surprise - tycks vara begränsade: ett scenario med negativ tillväxt, ett med noll tillväxt och ett med låg tillväxt. Det var minsann på tiden.

Jag tycker det är glasklart att vårt nuvarande konsumtionsinriktade system inte är hållbart. Vi måste få en ny världsordning. En värld där 1% av befolkningen inte äger 43% av resurserna. En ekonomi som inte är skulddriven. Ett liv som inte går ut på att streta sig genom veckorna och TGIF:a.

Jag blir så trött. Jag har ingen aning om hur förändringen ska gå till. Eller jo. Men det enda jag kan göra är att reglera och ändra mitt eget beteende: konsumera så lite nytt som möjligt, handla på loppis, minska köttkonsumtionen till ett minimum, återvinna, handla ekologiskt, höja min röst när orättvisor kommer emot. Men hur jäklar ska det räcka till någonstans? Världen är ju så mycket större än jag. Och jag lever i och är en del av det västerländska samhället. Man blir lätt lite cynisk och uppgiven.

Men en bättre värld måste ju vara möjlig. Det måste det. Måste.

Vad jag ser när jag vaknar


Godmorgon från oss! Två mysiga och lurviga pälsbollar låtsas se så sömninga ut när jag nyss tände lampan denna mörkgråa söndag. Fast visst, nog skulle man ju vara lite småtrött om man härjat som en galning klockan 7 för att få upp matte... Ha en skön söndag peeps! Här ska det slappas, läsas böcker och skrivas pressinfon.

Jan 4, 2014

Antinyårsmål? - 10 asbra saker

Nu i nyårslöftenstider är det många som sätter upp mål för det nya året, men också sådana som tycker att man duger som man är utan att behöva pressa sig ytterligare. Bra så. Man ska själv känna efter hur man vill ha det.

Jag ska själv också sätta upp nya mål för det kommande året både här på bloggen och kanske några mer privata i en liten färggrann bok som motsvarar Dumbledores Pensieve*. Men förrän jag börjar fundera på vad jag kan bli bättre på, erövra och åstadkomma så tänkte jag kolla vad som redan funkar. Vi funderar ofta på hur vi ska kompensera våra brister, men på Treiers föreläsning i höstas poängterade han att det är vettigare att fila på sina styrkor och blir jäkligt bra på dem istället för att fila på sina svagheter som förmodligen ändå aldrig kommer att bli det bästa hos en själv.

Av en slump har jag under de senaste dagarna fått många vänliga och uppmuntrande ord. Min reaktion var "Aaaw, så snällt sagt. Hen överdriver nog säkert för att vara snäll", men det är ju egentligen en vansinnigt dum reaktion. Tacka och ta emot bara, skulle jag vilja säga (till mig själv)!

Så därför tänkte jag köra en favorit i repris: 10 asbra saker. Och nu vill jag också förstås att även ni funderar och gärna kommenterar eller själv bloggar om vad DU är bra på. Det kan vara hur jäkla litet eller stort som helst. Lista allt som du spontant kommer att tänka på! Köööör!

Jag är asbra på att:
  1. matcha stora smycken till mina outfits
  2. vara lite bra på många saker, utan att vara expert på egentligen nåt alls
  3. äta långa smålyxiga frukostar med franskt nattsvart kaffe
  4. vara tillmötesgående
  5. vara hyfsad och vänlig, oavsett om jag inte håller med eller inte gillar den andra personen
  6. lyfta upp stämningen
  7. skratta
  8. låta bli att störa och stressa mig över oviktiga saker som städning och diskning om jag på riktigt inte orkar eller hinner med det
  9. skrida från tanke till handling (ibland blir det lite halvtamt och halvvägs, men ändå nåt, är inte bara en drömmare)
  10. vara effektiv och rätt så organiserad när det verkligen, verkligen krävs (till vardags kan jag annars vara lite virrig)
Så, nu är det er tur!


*Hej alla Harry Potter-nördar!

Jan 3, 2014

Ett sötare blod - föreläsning med Ann Fernholm i Vasa

Nytt år, nya tag! Och nya vanor? Om du, eller nån du känner, är intresserad av att kickstarta det nya året med ett jämnare blodsocker och att skippa sockermonstret så ska du gå på Ann Fernholms föreläsning om ett sötare blod, om hur sockret påverkar våra organ och om problematiken med en lågfett diet.

Föreläsningen ordnas på Ritz den 18 februari klockan 18.00. Slow Food Ostrobothnia ordnar föreläsningen tillsammans med Vasa Arbis och Ritz. Vilket utmärkt samarbetsgäng! Ann Fernholm är en  vetenskapsjournalist och doktor i molekylär bioteknik och hon baserar sin föreläsning på sin omskrivna bok “Ett sötare blod” och hon bloggar på temat här.

Efter föreläsningen blir det ett diskussionstillfälle om både den offentliga maten i dagis och skolor och om hemmets mat tillsammans med olika sakkunniga. Om inte annat, så kan ni komma och hänga med mig och resten av Slow Food gänget i Ritz mysiga café. Och kanske till och med joina oss?

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...