Vad jag gör som stödperson

Här cyklade jag.

Vilken sommar! Temperaturen spräcker nästan termomentern, men åh, så skönt med riktig högsommar! Vårt val av aktivitet med min stödis var kanske inte det mest lyckade, men vi visste ju inte för några veckor sen att det skulle vara tropisk värme idag när vi bestämde träff för att spela badminton. Så eftermiddagen slutade med ett kort pass badminton och sen räksmörgås, glass och prat på terrassen.

Förresten, jag vill rekommendera stödpersonverksamheten åt alla som känner att de kan undvara fyra små timmar per månad för att agera vän och sällskap till en person med någon sorts funktionsnedsättning. Precis alla kan bli stödperson och det krävs inte heller att man är Moder Theresa eller har en magistersexamen i specialpedagogik. Alla kan umgås och vara sitt sympatisk själv med en annan människan och samtidigt både ge och få nya upplevelser, nya perspektiv. Bor du i t.ex. Korsholm så får du dessutom en liten ersättning. Just för att alla på riktigt ska ha möjlighet att ställa upp om man vill. Här i trakterna är det väl FDUV som arrangerar, men på andra håll finns det t.ex. 4 Betydelsefulla Timmar som håller i trådarna.

Efter träffen fortsatte jag ensam en sväng till stranden. Jag låg där i det svala vattnet som en liten säl i säkert en halv timme och bara mmm:ade och uuua:de över hur skönt det var att guppa där och kylas ner. Mmmmm.

Nu ska jag baka en raw foodig havtorns-cheesecake att ta med till jobbet imorgon. Dels är det min namnsdag idag och dels är det imorgon mitt sista veckomöte på jobbet på en väldigt, väldigt, väldigt lång tid. Tjohooooooo!

Här simmade jag.